Andrew Raycroft

Från Wikipedia
Andrew Raycroft
Andrew Raycroft's New Sparkle Mask.jpg
Smeknamn"Razor"
NationalitetKanada Kanada
Född4 maj 1980 (43 år),
Belleville, ON, Kanada
Spelardata
PositionMålvakt
PlockhandskeVänster
Längd183 cm
Vikt84 kg
Klubbar
Spelade förNHL
Boston Bruins
Toronto Maple Leafs
Colorado Avalanche
Vancouver Canucks
Dallas Stars
FM-ligan
Tappara
Hockeyallsvenskan
IF Björklöven
Övrigt
NHL-draftad135:e totalt, 1998
Boston Bruins
Proffsår2000–2014
Raycroft under en träning med Vancouver Canucks 2009

Andrew Joseph Ernest Raycroft, född 4 maj 1980 i Belleville, Ontario, är en kanadensisk före detta professionell ishockeymålvakt. Boston Bruins draftade Raycroft som 135:e spelare totalt i NHL Entry Draft 1998 och 2004 vann han Calder Trophy med klubben som årets rookie. Raycroft har även spelat för Toronto Maple Leafs, Colorado Avalanche, Vancouver Canucks och Dallas Stars.

Spelarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Juniorspel och Boston Bruins[redigera | redigera wikitext]

Raycroft inledde säsongen 1997/1998 med spel i juniorligan Ontario Hockey League, där han spelade i tre säsonger för Sudbury Wolves och Kingston Frontenacs.

NHL-laget Boston Bruins draftade Raycroft som 135:e spelare totalt i NHL Entry Draft 1998. Han gjorde sin NHL-debut i Bruins säsongen 2000-01 i en 5-1-seger över Philadelphia Flyers då han ersatte Byron Dafoe. Eftersom Dafoe byttes ut så sent i matchen registrerades inte matchen som en vinst för Raycroft.[1] Första "riktiga" segern kom dock två dagar senare, den 9 oktober, i en 4-2-seger över Florida Panthers.[1] Raycroft spelade totalt 11 matcher för Bruins under sin första säsong, och spelade huvuddelen av sina matcher i Bruins farmarlag Providence Bruins i American Hockey League (AHL).

Efter säsongen förnyade Bruins kontraktet med Raycroft den 31 juli 2003[1] och spelade sin första hela NHL-säsong under 2003-2004. Säsongen resulterade i resultatraden 29-18-9, 2.05 insläppta mål per match i genomsnitt, en räddningsprocent på 92,6 och tre hållna nollor. Han hjälpte till att leda Bruins till en andraplats i grundserien i Eastern Conference på vägen till Stanley Cup-slutspelet. Efter att inte ha spelat tillräckligt många matcher för att kvalificera sig som en rookie i sina tidigare tre NHL-säsonger, utsågs Raycroft som vinnare av Calder Trophy 2004, som årets rookie.[2]

På grund av NHL-lockouten 2004-05 skrev Raycroft på för Djurgården i Elitserien den 6 november 2004.[1] Han spelade dock ingen match för laget och gick därefter till Tappara i FM-ligan den 17 januari 2005.[1] När spelet i NHL återupptogs hade Raycroft svårt att ta plats i Bruins lag säsongen 2005/2006 och blev degraderad som tredjealternativ bakom ettan Tim Thomas och rookie-backupen Hannu Toivonen.

Toronto Maple Leafs[redigera | redigera wikitext]

Den 24 juni 2006 trejdades Raycroft till Toronto Maple Leafs för rättigheterna till Tuukka Rask.[1] Det avslöjades senare att Bruins avsåg att släppa honom, vilket skulle ha gjort honom tillgänglig för Toronto utan någon ersättning alls.[3] Han började spela för Maple Leafs säsongen 2006/2007 och höll sin första nolla i Toronto i en 6-0-seger mot Ottawa Senators den 5 oktober 2006.[1] Den 3 april 2007 tangerade Raycroft Leafs rekord för flest segrar för en målvakt under ordinarie säsongen (37), som tidigare hölls av Ed Belfour säsongen 2002/2003.[4]

I början av säsongen 2007/2008 tog Vesa Toskala över positionen som förstamålvakt i Leafs och Raycroft placerades därefter på transferlistan den 24 juni 2008[5] och köpte ut resten av hans kontrakt den 27 juni.[6]

Colorado Avalanche[redigera | redigera wikitext]

Ett antal dagar efter att ha köpts ut av Maple Leafs, skrev Raycroft den 1 juli på ett ettårigt avtal med Colorado Avalanche.[7] Trots att ha blivit värvad för att backa upp Peter Budaj, inledde Raycroft säsongen 2008/2009 starkt och blev den andra Avalanche målvakten att börja en säsong med ett 9-1–resultat.[8]

Vancouver Canucks[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juli 2009 skrev Raycroft ett ettårskontrakt med Vancouver Canucks.[9] Han spelade till sig positionen bakom Roberto Luongo efter att konkurrerat med Cory Schneider under Canucks träningsläger.[10] Han spelade in sin första seger med Canucks i sin första start den 29 oktober i en 2-1 straffseger mot Los Angeles Kings efter att Luongo varit borta från spel på grund av en revbensfraktur.[11] Raycroft mötte sina tidigare lagkamrater i Avalanche några dagar senare den 1 november och höll då sin första nolla i den nya klubben i matchen som vanns med 3-0.[12] Den 12 februari 2010 vann Raycroft sin hundrade match i karriären när Canucks vann mot Columbus Blue Jackets med 4-3.[13]

Dallas Stars[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juli 2010 lämnade Raycroft Canucks som free agent och tecknade sedan ett tvåårigt avtal med Dallas Stars.[14] Under sin första säsong i Dallas noterade han en räddningsprocent på 91 från sin position som andramålvakt bakom Kari Lehtonen. Den 29 december 2011 flyttades Raycroft ned till Dallas AHL-lag Texas Stars. Richard Bachman ersatte Raycroft som backup till Lehtonen och Raycroft spelade i AHL under resten av sitt kontrakt.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Med svalt intresse från NHL och en förestående lockout i ligan lämnade Raycroft sin nordamerikanska karriär för att börja en ny satsning i Europa och skrev den 3 juli 2012 ett ettårskonrakt med det italienska Serie A-laget Milano Rossoblu.[15] Det italienska laget har varit i föreslagna samtal att gå med i Kontinental Hockey League (KHL).[16]

Den 15 juli 2013 meddelades det att Raycroft skrivit ett ettårskontrakt med allsvenska IF Björklöven för säsongen 2013/2014.[17] Efter att ha hållit nollan i den sista avgörande matchen i kvalserien till Hockeyallsvenskan mot IF Troja/Ljungby lade Raycroft klubban på hyllan och avslutade sin spelarkarriär.[18][19]

Spelarstatistik[redigera | redigera wikitext]

Grundserie Slutspel
Säsong Lag Liga M V F O ÖT MIN GA SO GAA SV% M V F MIN GA SO GAA SV%
1997–98 Sudbury Wolves OHL 33 8 16 5 1802 125 0 4.16 .890 2 0 1 89 8 0 5.39
1998–99 Sudbury Wolves OHL 45 17 22 5 2528 173 1 4.11 .897 3 0 2 96 13 0 8.12 .812
1999–00 Kingston Frontenacs OHL 61 33 20 5 3340 191 0 3.43 .918 5 1 4 300 21 0 4.20 .897
2000–01 Providence Bruins AHL 26 8 14 4 1459 82 1 3.37 .891
2000–01 Boston Bruins NHL 15 4 6 0 649 32 0 2.96 .890
2001–02 Providence Bruins AHL 56 25 24 6 3317 142 7 2.57 .916 2 0 2 119 5 0 2.52 .904
2001–02 Boston Bruins NHL 1 0 0 1 65 3 0 2.77 .897
2002–03 Providence Bruins AHL 39 23 10 3 2255 94 1 2.50 .917 4 1 3 264 6 1 1.36 .955
2002–03 Boston Bruins NHL 5 2 3 0 300 12 0 2.40 .918
2003–04 Boston Bruins NHL 57 29 18 9 3420 117 3 2.05 .926 7 3 4 447 16 1 2.15 .924
2004–05 Tappara SM-l 11 4 5 2 657 32 1 2.92 .912 3 0 2 104 11 0 6.34 .847
2005–06 Providence Bruins AHL 1 1 0 0 64 3 0 2.81 .870
2005–06 Boston Bruins NHL 30 8 19 2 1619 100 0 3.70 .879
2006–07 Toronto Maple Leafs NHL 72 37 25 9 4108 205 2 2.99 .894
2007–08 Toronto Maple Leafs NHL 19 2 9 5 964 63 1 3.92 .876
2008–09 Colorado Avalanche NHL 31 12 16 0 1722 90 0 3.14 .892
2009–10 Vancouver Canucks NHL 21 9 5 1 967 39 1 2.42 .911 1 0 0 25 1 0 2.40 .857
2010–11 Dallas Stars NHL 19 8 5 0 847 40 2 2.83 .910
2011–12 Dallas Stars NHL 10 2 8 0 529 31 0 3.52 .898
2011–12 Texas Stars AHL 21 9 10 1 1157 61 0 3.16 .891
2012–13 Milano Rossoblu ITL 42 20 22 0 2542 114 5 2.69 .918 6 2 4 296 18 0 3.66 .915
2013–14 IF Björklöven HA 41 16 24 0 2335 112 3 2.88 .896 10 6 4 610 22 1 2.16 .909
NHL totalt 280 113 114 10 17 15192 732 9 2.89 .900 8 3 4 472 17 1 2.16 .922

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

OHL

CHL

NHL

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Andrew Raycroft (2000-present)”. HockeyGoalies.org. http://hockeygoalies.org/bio/raycroft.html. Läst 11 september 2009. 
  2. ^ ”Calder Memorial Trophy”. NHL. http://www.nhl.com/ice/page.htm?id=24931. Läst 15 juli 2013. 
  3. ^ Simmons, Steve (9 juni 2013). ”Simmons: Bruins would have taken Pogge instead of Rask from Maple Leafs for Raycroft”. The Toronto Star. http://www.torontosun.com/2013/06/08/simmons-imagine-if-the-bruins-got-pogge-instead-of-rask. Läst 9 juni 2013. 
  4. ^ ”Hockey”. The Globe and Mail. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927215838/http://stats.globesports.com/nhl/playerstats.asp?id=2150. Läst 25 juli 2007. 
  5. ^ ”Maple Leafs Place Wellwood, Raycroft on Waivers”. TSN. Arkiverad från originalet den 27 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080627111430/http://www.tsn.ca/nhl/story/?id=241542&lid=headline&lpos=topStory_nhl. Läst 24 juni 2008. 
  6. ^ ”Leafs place Raycroft on Unconditional Waivers”. TSN. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090809185125/http://tsn.ca/nhl/story/?id=241817&lid=headline&lpos=topStory_nhl. Läst 27 juni 2008. 
  7. ^ ”Colorado signs former Maple Leafs Darcy Tucker and Andrew Raycroft”. nhl.com. 2 juli 2008. https://www.nhl.com/news/colorado-signs-former-maple-leafs-darcy-tucker-and-andrew-raycroft/c-367423. Läst 12 januari 2022. 
  8. ^ ”Raycroft aims to be No.1 for the Avalanche”. Rocky Mountain News. 11 januari 2009. http://www.rockymountainnews.com/news/2009/jan/11/avs-raycroft-aims-be-no-1/. Läst 20 april 2009. 
  9. ^ ”Canucks sign free agent goaltender Andrew Raycroft”. Vancouver Canucks. 6 juli 2009. Arkiverad från originalet den 8 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090708023109/http://canucks.nhl.com/team/app/?service=page&page=NewsPage&articleid=433543. Läst 6 juli 2009. 
  10. ^ ”Canucks send Schneider, Grabner to AHL”. TSN. 28 september 2009. Arkiverad från originalet den 9 december 2009. https://web.archive.org/web/20091209054545/http://www.tsn.ca/nhl/story/?id=292982. Läst 30 oktober 2009. 
  11. ^ ”Canucks riding Raycroft wave”. Canadian Broadcasting Corporation. 30 oktober 2009. Arkiverad från originalet den 2 november 2009. https://web.archive.org/web/20091102013108/http://www.cbc.ca/sports/hockey/story/2009/10/30/sp-canucks-preview.html. Läst 30 oktober 2009. 
  12. ^ ”Raycroft earns shutout as Canucks defeat Avalanche”. TSN. 1 november 2009. Arkiverad från originalet den 3 november 2009. https://web.archive.org/web/20091103101731/http://www.tsn.ca/nhl/story/?id=296977. Läst 1 november 2009. 
  13. ^ ”Andrew Raycroft - Notes”. Vancouver Canucks. http://canucks.nhl.com/club/player.htm?id=8467453&view=notes. Läst 18 mars 2010. 
  14. ^ ”Stars agree to terms with Burish, Raycroft”. KansasCity.com. 1 juli 2010. http://www.kansascity.com/2010/07/01/2057733/stars-agree-to-terms-with-burish.html. Läst 1 juli 2010. 
  15. ^ ”Andrew Raycroft, talento NHL a Milano!” (på italienska). Hockey Milano Rossoblu. 3 juli 2012. Arkiverad från originalet den 27 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130627212639/http://www.hockeymilano.it/main/?p=7272. Läst 3 juli 2012. 
  16. ^ Loonen, Joeri (12 oktober 2012). ”Milan’s big league aspirations”. International Ice Hockey Federation. Arkiverad från originalet den 13 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140113063203/http://www.iihf.com/home-of-hockey/news/news-singleview/recap/7280.html?tx_ttnews%5BbackPid%5D=955&cHash=097cc663b7. Läst 15 juli 2013. 
  17. ^ ”Raycroft klar för Björklöven”. IF Björklöven. 15 juli 2013. Arkiverad från originalet den 8 september 2013. https://web.archive.org/web/20130908022611/http://www.bjorkloven.com/2013/07/15/raycroft-klar-for-bjorkloven/. Läst 15 juli 2013. 
  18. ^ Åström, Erik. ”Raycroft tackar för sig”. Umeå Tidning. Arkiverad från originalet den 12 april 2014. https://web.archive.org/web/20140412022418/http://www.umeatidning.se/bloggar-sm/hockeyblogg/item/raycroft-tackar-for-sig. Läst 9 april 2014. 
  19. ^ Karlsson, Måns. ”Calder Trophy-vinnaren lägger av”. Hockeysverige. http://www.hockeysverige.se/2014/04/09/calder-trophy-vinnaren-lagger-av/. Läst 9 april 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]