Angelica Balabanoff

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Angelica Balabanoff, cirka 1917.

Angelica Balabanoff, född 7 maj 1878 i Kiev, död 25 november 1965 i Rom, var en italiensk socialistisk politiker med ukrainsk-judisk bakgrund.

Balabanoff spelade under årtiondet före första världskriget en betydande roll inom den italienska arbetarrörelsen, som en av dess skickligaste agitatorer. Hon tillhörde en tid partistyrelsen och redigerade tillsammans med Benito Mussolini partiorganet "Avanti". Under första världskriget deltog hon livligt i fredsagitationen och var en av Zimmerwaldskommissiones ledande krafter, och övergick till tredje internationalen när denna bildades, och var dess sekreterare 1919-20. Hon blev emellertid utesluten 1924.

Balabanoff tillbringade mycket tid i Sverige och var god vän med många ledande personer inom den tidiga svenska kommunistiska rörelsen, bland andra Fredrik Ström, Zeth Höglund, Kata Dalström och Ture Nerman. Efter Ryska revolutionen 1917 flyttade hon till Ryssland och var aktiv inom Komintern men lämnade Sovjetunionen 1922.

Bland hennes skrifter märks den på svenska utkomna Minnen och upplevelser (1927).

1933 brände nationalsocialister allt som fanns utgivet av henne under bokbålen runt om i Nazityskland.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]