Angelo Mosso

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Angelo Mosso.

Angelo Mosso, född 31 maj 1846 i Turin, död där 24 november 1910, var en italiensk fysiolog.

Mosso studerade för Jacob Moleschott och i Leipzig för Carl Ludwig samt blev 1876 professor i farmakodynamik i Turin och 1880 professor i fysiologi där. Han gjorde sig bland annat känd som uppfinnare (1884) av den så kallade ergografen ("kraftskrivare"), ett instrument, medelst vilket man kan studera muskelkraft och trötthet (hos människor).

Under de senare åren av sitt liv var Mosso mycket intresserad av alpforskning, och genom hans kraftiga ingripande inrättades på Monte Rosa ett särskilt för denna forskning avsett laboratorium, som efter honom fick sitt namn. Sedan 1882 utgav han tillsammans med Carlo Emery "Archives italiennes de biologie", vilken tidskrift har till uppgift att i utlandet sprida kännedom om i Italien utkommande arbeten av biologiskt innehåll. Mosso valdes 1897 till ledamot av svenska Vetenskapsakademien.

Bibliografi i (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Über die Bewegungen der Speiserohre (Moleschotts "Untersuchungen", 1872)
  • Von einigen neuen Eigenschaften der Gefässwand (Ludwigs "Arbeiten", 1874)
  • Die Diagnostik des Pulses (1879)
  • Über den Kreislauf des Blutes im menschlichen Gehirne (1881)
  • La respirazione periodica e la respirazione superflua e di lusso (1885)
  • Sulla paura (1885)
  • Die Ermüdung (1892)
  • Die körperliche Erziehung der Jugend (1894)
  • Die Temperatur des Gehirns (1894)

Källor[redigera | redigera wikitext]