Angered

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Angered (olika betydelser).
Lövgärdet från luften
Hammarkullens folkets hus under festivalen

Angered är ett stadsdelsnämndsområde och en stadsdel i nordöstra delen av Göteborgs kommun. Stadsdelen ligger inom tätorten Göteborg och har en areal på 2 065 hektar.[1] Stadsdelsnämndsområdets gräns i väst utgörs av Göta älv och gränsar i norr till Ale kommun, i öst till Lerums kommun och i söder till stadsdelarna Bergsjön och Kortedala.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Angered var fram till 1967 en egen kommun: Angereds landskommun i Älvsborgs län. I söder gränsade kommunen till Göteborgs stad och Partille kommun, i norr till Nödinge kommun, i nordost till Bergums landskommun och i väster till Göta älv, vilken utgjorde gräns mot Säve kommun i Göteborgs och Bohus län. Angereds och Bergums församlingar var en komministratur inom Stora Lundby pastorat fram till 1865, då de blev eget pastorat.[2]

1550-talet bestod Angereds by av fyra gårdar: Angered Stommen, Gustegården, Larsgården och Angered Eriksgården.[3] Området hade 601 invånare 1749, 1 222 invånare 1895, 3 914 invånare 1977[4] och 49 926 invånare 2013[5] och omfattar en yta på cirka 4 000 hektar.

Äldre kvarnar[redigera | redigera wikitext]

Norra Rysered (2), Södra Gunnared (1), Surte Postgården (1), Uppegården med Skårdal Nedergården (1), Linnarhult (1), Gunnilse Nedergården (1), Guntsered (1), Espered (4), Bläsebo (1), Håkan i Lerje med Anders Nilssons gård (1), Östra Eriksbo (1), Norra Steken (1), Södra Steken (2), Lilla Tholeree (2), Angereds by (2), Gunnilse Wästergården (1), Anered (1) och Rågården (1).[6]

Inkorporeringen med Göteborg[redigera | redigera wikitext]

På 1960-talet hade Göteborgs kommun brist på mark för sitt planerade bostadsbyggande. Mark hade exproprierats i Högsbo och Västra Frölunda till stora kostnader. Stadssekreteraren Torsten Henrikson (S) utarbetade därför en hemlig plan om att köpa upp jordbruksmark i Angered och Bergum. Han såg till att chefredaktören för Göteborgs-Posten, Harry Hjörne (FP), var införstådd med planen. I mitten av 1960-talet hade man förvärvat 2600 objekt till ett fördelaktigt pris på 60 miljoner kronor och därmed förhindrat markspekulation. Det innebar att staden genom bulvaner ägde 45 procent av landarealen i Angered och 30 procent i Bergum (85 procent av de byggbara markområdena) och man fick statsmakten att ta det eftersträvade införlivningsbeslutet och Angered och Bergum inkorporerades den 1 januari 1967 med Göteborg. Den 21 november 1965 hade Stockholms-Tidningen rubriken: "Markkupp i Chicagostil klarade bostadskris" och Dagens Nyheter hade den 3 juni 1979 en artikel med rubriken: "Han gjorde Sveriges djärvaste markkupp - och fick Hjörne och GP att hålla tyst om saken".[7] [8].

Bebyggelsehistoria[redigera | redigera wikitext]

Det första spadtaget för ett av de nya områdena (Hjällbo) togs den 14 oktober 1965 av Torsten Henrikson. Tusen lägenheter planerades i första etappen, byggda av Bostadsbolaget och i genomsnitt med en lägenhetsyta om 85 kvadratmeter. Lärjeåns sidoraviner fick fyllas igen för att bli slät mark till byggnationen. Området fick även ett butikshus med 700 kvadratmeter golvyta, låg- och mellanstadieskola, daghem, lekskolor och barnavårdscentral.[9] Den första större bostadsrättsföreningen i Angered var Riksbyggens Angeredshus nr 1 med 10 995 kvadratmeter lägenhetsyta fördelat på 161 lägenheter. Föreningen var inflyttningsklar 1965, till en kostnad av 9,6 miljoner kronor.[10] Områdena planerades för över 100 000 invånare, Angered bebyggdes utifrån och in och från söder mot norr; Hjällbo 1966, Hammarkullen 1968, Gårdsten 1969, Lövgärdet 1970 och Rannebergen 1971. Expansionen avstannade dock, och bostadsområdena blev isolerade stadsöar i den omgivande landsbygden. I efterhand byggdes ett stadsdelscentrum 1978, Angereds Centrum, där spårvagnslinjen fick sin ändstation.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Angered har fått sitt namn efter kyrkbyn som år 1415 skrevs Awngaryd. Det gamla namnet är möjligen bildat av ett fornsvenskt personnamn, sannolikt Agund samt ordet ryd, röjning.[11]
En annan tolkning av förleden är att det kommer av det fornnordiska ordet avungar som skulle ha betecknat 'de som bor vid aven (eller avarna)'. Aven = vattensamlingen. [12] Ungdomar som bor i Angered brukar förkorta namnet Angered till "424" som är de första siffrorna i postnumret.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämndsområde med primärområden[redigera | redigera wikitext]

Angereds stadsdelsnämndsområde består av primärområdena Angereds Centrum, Agnesberg, Bergum, Eriksbo,Gårdstensberget, Gunnilse, Hammarkullen, Hjällbo, Linnarhult, Lövgärdet och Rannebergen. Det utgör en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämndsområdena Gunnared och Lärjedalen.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Angered är även beteckningen på en stadsdel som förutom Angereds Centrum också innefattar områdena Agnesberg, Gunnilse, Gunnared och Rannebergen. Ytterligare stadsdelar inom stadsdelsnämndsområdet är Gårdsten i norr, som även innefattar Lövgärdet och Hjällbo i söder, med områdena Eriksbo, Hammarkullen och Linnarhult. I de lantligare östra delarna finns stadsdelarna Bergum och Olofstorp.[13]

Stadsdelsindelningen ändrades 1981 då de tidigare stadsdelarna Bergum, Högsjön, Trollsjön, Varpekärr och Vättlefjäll slogs ihop till en stadsdel med namnet Bergum. För stadsdelen Tyrsjön ändrades stadsdelsnamnet till Olofstorp. Samtidigt genomfördes vissa mindre gränsjusteringar i området.[14] Angereds areal minskades därmed med 274 hektar.[15]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 131 Angered år 2013[16]
Angered Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&049926.&&&&&049 926 &&&&&&&&&0533260.&&&&&0533 260
Befolkningsförändring 2012–2013 &&&&&&&&&&&&0754.&&&&&0+ 754 &&&&&&&&&&&07206.&&&&&0+ 7 206
Andel födda i utlandet 49,9 % 23,5 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0183200.&&&&&0183 200 kr &&&&&&&&&0295022.&&&&&0295 022 kr
Andel familjer med försörjningsstöd 18,3 % 6,5 %
Arbetslöshet 14,2 % 7,2 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 14,9 % 33,3 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2010 62,8 % 79,0 %
Andel bostäder byggda 1971-1980 41,2 %
Andel bostäder i allmännyttan 56,6 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2013 &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025


Natur och djur[redigera | redigera wikitext]

Vitsippor

Genom Angered rinner Lärjeån, som bildar en slingrande ravin genom gammalt kulturlandskap. I norr finns Vättlefjäll, ett skogsområde med kanot- och vandringsleder. I de branta slänterna utmed Lärjeån har under åren ett flertal jordskred inträffat, varav det mest omfattande anses ha ägt rum mitt för nuvarande Linnarhults villaområde, den 16 september 1730.

I den sydöstra delen av kommunen ligger sjöarna Bredvattnet, Långvattnet och Smörvattnet.

Den sista björnen sköt man 1750 och ännu i slutet av 1800-talet strövade varg och lo i området.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Industri[redigera | redigera wikitext]

  • Estrella, fabrik för produktion av tilltugg, invigd 1983.

Sociolekt/Dialekt[redigera | redigera wikitext]

Till största delen talas det förortsgöteborska sociolekter även om dialekter också förekommer. Den mest tydliga dialekten är Gårdstensmål, som tillsammans med Rinkebymål enligt svenska akademin, är en av få nya vetenskapligt belagda dialekterna.[källa behövs]

Sport[redigera | redigera wikitext]

I april 2013 invigdes Angered arena, en idrottsanläggning med bland annat bad, ishall och gym.

Kända personer från Angered[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ En bok om Angered, (1966), s. 272
  3. ^ Göteborg genom spårvagnsfönstret: 10 resor i Göteborg, Karin Berg & Liliana Gruia, Akademiförlaget 1994 ISBN 91-24-16667-7 s. 9
  4. ^ Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 251
  5. ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01.
  6. ^ En bok om Angered, (1966), s. 173
  7. ^ Wenander, Lars (2006). Torsten Henrikson - stadsbyggaren. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. sid. 62-72. Libris 10207583. ISBN 91-7224-033-4 
  8. ^ *Lind, Helena; Leandersson, Bert (2010). Från Haga till Hammarkullen : allmännyttans hus i Göteborg. Göteborg: Kabusa. sid. 151. Libris 11746227. ISBN 978-91-7355-075-8 
  9. ^ GHT, 9 mars 1966, "Stadsdel i Angered får 1000 lägenheter."
  10. ^ Riksbyggen i Göteborg - aktuell information i april 1966, Riksbyggen i Göteborg 1966
  11. ^ Göteborgs Stad, Gunnared: Från landsbygd till stadsbygd
  12. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 23
  13. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  14. ^ Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 25
  15. ^ Statistisk årsbok - Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1981, s. 36
  16. ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Widar (1982). Självförvaltning och rörelsetradition : en bok om stadsdelen Eriksbo. [Angered]: [Förf.]. Libris 318767 
  • Angered centrum : utredning 1968. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1968. Libris 602051 
  • En bok om Angered. Angered: Utg. 1966. Libris 793368 
  • Generalplan för Angered-Bergum. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1968. Libris 1711424 
  • Jadelius Modh, Birgit (1988). Strävan efter självförvaltning : boinflytande och arkitektur i Eriksbo : en lägesrapport. Projektredovisning - Avdelningen för bostadsplanering, Arkitektursektionen, Chalmers tekniska högskola, 0281-1685 ; 1988:6. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 793704 
  • Kihlström, Anita; Sterner, Mariann (1994). Vägar in i arbetslivet : en utvärdering av Angeredsprojektet. Rapport / Institutionen för socialt arbete, Forskningsavdelningen, Göteborgs universitet, 1100-5394 ; 1994:1. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs univ. Libris 1923093 
  • Modh, Birgit (1996). Eriksbo : lokalt engagemang och bebyggelseförändringar i ett av miljonprogrammets bostadsområden i Göteborg. BoACTH ; 1996:1. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 2142490 
  • Nyström, Hans (1990). Vättlefjäll och Lärjeån : en bok om naturen i Angered. Göteborg: Göteborgs-posten. Libris 7592798. ISBN 91-7029-034-2 
  • Så var det då : berättelser om Angered. Angered: Fritidsdistriksnämnden Angered-Bergum i samarbete med ABF Angered. 1989. Libris 7793039. ISBN 91-970965-1-2 
  • Upptäck Angered!. [Det moderna Göteborg]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2005. Libris 10024370. ISBN 91-85488-82-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°48′N 12°02′Ö / 57.800°N 12.033°Ö / 57.800; 12.033