Angered

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Angered (olika betydelser).
Lövgärdet från luften
Hammarkullens folkets hus under festivalen

Angered är en stadsdel och ett stadsdelsnämndsområde i den nordöstra delen av Göteborgs kommun. Stadsdelen ligger inom tätorten Göteborg och har en areal på 2 065 hektar.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Angered var fram till 1967 en egen kommun, Angereds landskommun i Älvsborgs län. I söder gränsade kommunen till Göteborgs stad och Partille kommun, i norr till Nödinge kommun, i nordost till Bergums landskommun och i väster till Göta älv, vilken utgjorde gräns mot Säve kommun i Göteborgs och Bohus län. Angereds och Bergums församlingar var en komministratur inom Stora Lundby pastorat fram till 1865, då de blev eget pastorat.[2]

1550-talet bestod Angereds by av fyra gårdar: Angered Stommen, Gustegården, Larsgården och Angered Eriksgården.[3] Idag består stadsdelen av ett antal bostadsområden, uppbyggda under åren för det så kallade miljonprogrammet, 1965-1974.

Angered tillhör stadsdelsnämndsområdet Göteborgs Stad Angered. Angered består av ett stadsdelscentrum, Angereds Centrum, omgivet av stadsdelarna Hjällbo, Eriksbo och Hammarkullen i söder samt Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen i norr. I väster, vid Göta älv och E45, ligger det äldre samhället Agnesberg och i sydost ligger villasamhället Linnarhult.

I Angered ligger Angereds närsjukhus, ett specialistsjukhus med mottagningar skräddarsydda efter befolkningens behov. Angereds Närsjukhus vill ge medborgarna bättre vård på nära håll. Samtidigt driver sjukhuset hälsofrämjande projekt som syftar till att främja medborgarnas hälsa och få en friskare befolkning.

Området har ungefär 50 000 invånare (601 personer år 1749, 1 222 personer år 1895 och stadsdelen hade 3 914 invånare år 1977[4]), varav en stor andel med utländsk bakgrund, och omfattar en yta på cirka 4 000 hektar. I väst bildar Göta älv gräns, i norr Ale kommun, i öst Bergums socken och i söder stadsdelarna Bergsjön och Kortedala.

Angereds landskommun inkorporerades den 1 januari 1967 med Göteborgs stad, och det första spadtaget för ett av de nya områdena (Hjällbo) togs den 14 oktober 1965. År 1967 ägde Göteborgs stad 85 procent av Angereds byggbara markområden[5]. Områdena planerades för över 100 000 invånare, Angered bebyggdes utifrån och in och från söder mot norr; Hjällbo 1966, Hammarkullen 1968, Gårdsten 1969, Lövgärdet 1970 och Rannebergen 1971. Expansionen avstannade dock, och bostadsområdena blev isolerade stadsöar i den omgivande landsbygden. I efterhand byggdes ett stadsdelscentrum 1978, Angereds Centrum, där spårvagnslinjen fick sin ändstation.

Stadsdelsindelningen ändrades 1981 för Angered och Bergum. De tidigare stadsdelarna Bergum, Högsjön, Trollsjön, Varpekärr och Vättlefjäll slogs ihop till en stadsdel med namnet Bergum. För stadsdelen Tyrsjön ändrades stadsdelsnamnet till Olofstorp. Samtidigt genomfördes vissa mindre gränsjusteringar i området.[6] Angereds areal minskades därmed med 274 hektar.[7]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Angered har fått sitt namn efter kyrkbyn som år 1415 skrevs Awngaryd. Det gamla namnet är möjligen bildat av ett fornsvenskt personnamn, sannolikt Agund samt ordet ryd, röjning.[8]
En annan tolkning av förleden är att det kommer av det fornnordiska ordet avungar som skulle ha betecknat 'de som bor vid aven (eller avarna)'. Aven = vattensamlingen. [9] Ungdomar som bor i Angered brukar förkorta namnet Angered till "424" som är de första siffrorna i postnumret.

Natur och djur[redigera | redigera wikitext]

Vitsippor

Genom Angered rinner Lärjeån, som bildar en slingrande ravin genom gammalt kulturlandskap. I norr finns Vättlefjäll, ett skogsområde med kanot- och vandringsleder. I de branta slänterna utmed Lärjeån har under åren ett flertal jordskred inträffat, varav det mest omfattande anses ha ägt rum mitt för nuvarande Linnarhults villaområde, den 16 september 1730.

I den sydöstra delen av kommunen ligger sjöarna Bredvattnet, Långvattnet och Smörvattnet.

Den sista björnen sköt man 1750 och ännu i slutet av 1800-talet strövade varg och lo i området.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Angered trafikeras med spårvagnar på Angeredsbanan, som är utlagd på den före detta smalspåriga Västgötabanans banvall, och fram till strax innan hållplatsen Hjällbo där spåren korsar varandra. Efter Hjällbo följer Hammarkullen som ligger i en tunnel och därmed är en av Göteborgs två tunnelstationer (tillsammans med pendeltågsstationen Liseberg). Efter tunneln kommer hållplats Storås, med Estrellas produktionsanläggning, följt av ändhållplats Angereds centrum.

Angeredsbron förbinder Angered med Hisingen.

Länsväg 190 till Sollebrunn börjar i Angered (Hjällbo) och E45 går förbi Angered. Till Angered kör spårvagnslinjerna 4, 8, och 9.

Äldre kvarnar[redigera | redigera wikitext]

Norra Rysered (2), Södra Gunnared (1), Surte Postgården (1), Uppegården med Skårdal Nedergården (1), Linnarhult (1), Gunnilse Nedergården (1), Guntsered (1), Espered (4), Bläsebo (1), Håkan i Lerje med Anders Nilssons gård (1), Östra Eriksbo (1), Norra Steken (1), Södra Steken (2), Lilla Tholeree (2), Angereds by (2), Gunnilse Wästergården (1), Anered (1) och Rågården (1).[10]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Gator och torg[redigera | redigera wikitext]

  • Fjällspiran (2013)[11]

Sociolekt/Dialekt[redigera | redigera wikitext]

Till största delen talas det förortsgöteborska sociolekter även om dialekter också förekommer. Den mest tydliga dialekten är Gårdstensmål, som tillsammans med Rinkebymål enligt svenska akademin, är en av få nya vetenskapligt belagda dialekterna.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I april 2013 invigdes Angered arena, en idrottsanläggning med bad, ishall, gym, med mera.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I Angered ligger också Angeredsgymnasiet och Angereds Närsjukhus.

Kända profiler[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ En bok om Angered, (1966), s. 272
  3. ^ Göteborg genom spårvagnsfönstret: 10 resor i Göteborg, Karin Berg & Liliana Gruia, Akademiförlaget 1994 ISBN 91-24-16667-7 s. 9
  4. ^ Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 251
  5. ^ Från Haga till Hammarkullen : allmännyttans hus i Göteborg, Helena Lind, Bert Leandersson, Kabusa böcker, Göteborg 2010 ISBN 978-91-7355-075-8, s. 151
  6. ^ Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 25
  7. ^ Statistisk årsbok - Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1981, s. 36
  8. ^ Göteborgs Stad, Gunnared: Från landsbygd till stadsbygd
  9. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 23
  10. ^ En bok om Angered, (1966), s. 173
  11. ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden 2013-04-29.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Widar (1982). Självförvaltning och rörelsetradition : en bok om stadsdelen Eriksbo. [Angered]: [Förf.]. Libris 318767 
  • Angered centrum : utredning 1968. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1968. Libris 602051 
  • En bok om Angered. Angered: Utg. 1966. Libris 793368 
  • Generalplan för Angered-Bergum. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1968. Libris 1711424 
  • Jadelius Modh, Birgit (1988). Strävan efter självförvaltning : boinflytande och arkitektur i Eriksbo : en lägesrapport. Projektredovisning - Avdelningen för bostadsplanering, Arkitektursektionen, Chalmers tekniska högskola, 0281-1685 ; 1988:6. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 793704 
  • Kihlström, Anita; Sterner, Mariann (1994). Vägar in i arbetslivet : en utvärdering av Angeredsprojektet. Rapport / Institutionen för socialt arbete, Forskningsavdelningen, Göteborgs universitet, 1100-5394 ; 1994:1. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs univ. Libris 1923093 
  • Modh, Birgit (1996). Eriksbo : lokalt engagemang och bebyggelseförändringar i ett av miljonprogrammets bostadsområden i Göteborg. BoACTH ; 1996:1. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 2142490 
  • Nyström, Hans (1990). Vättlefjäll och Lärjeån : en bok om naturen i Angered. Göteborg: Göteborgs-posten. Libris 7592798. ISBN 91-7029-034-2 
  • Så var det då : berättelser om Angered. Angered: Fritidsdistriksnämnden Angered-Bergum i samarbete med ABF Angered. 1989. Libris 7793039. ISBN 91-970965-1-2 
  • Upptäck Angered!. [Det moderna Göteborg]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2005. Libris 10024370. ISBN 91-85488-82-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°48′N 12°02′Ö / 57.800°N 12.033°Ö / 57.800; 12.033