Anglesey

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 53°17′N 4°20′V / 53.283°N 4.333°V / 53.283; -4.333

Anglesey
Ynys Môn
Kommun, grevskap
Land  Storbritannien
Riksdel Wales
Bevarat grevskap Gwynedd
Administrativ huvudort Llangefni
Area 714 km²
Folkmängd 69 000[1] (30 juni 2008)
Karta med Anglesey i Wales
Karta med Anglesey i Wales

Anglesey (kymriska: Ynys Môn) är en ö i Irländska sjön samt ett grevskap och kommun (principal area) i nordvästra Wales. Med en yta på 714  är Anglesey Wales största och den Storbritanniens sjätte största ö. Befolkningen uppgick till 69 000 invånare år 2008. Kommunens formella namn på engelska är Isle of Anglesey, och dess huvudort är Llangefni. Ön har en majoritet kymriskspråkig befolkning.[2]

Ön skiljs från fastlandet av ett sund vid namn Afon Menai (afon betyder flod), och ansluts av två broar, den äldre Menai Suspension Bridge (väg A5) från 1826 och den senare Britannia Bridge, (A55) som även är en järnvägsbro.

Historikern och författaren John Davies hävdar att det var under 1100-talet som det fornnordiska namnet "Anglesey" började användas, och namnet började senare användas inom engelskan efter att anglonormandiska ockupanter tog över ön under den normandiska invasionen av Gwynedd.[3][4] Namnet Anglesey började senare användas inom engelska språket som namn på ett grevskap som även inkluderade Holy Island och andra närbelägna småöar.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Môn är det kymriska namnet på Anglesey, av det brittiska enisis mona, vilket först började användas under den romerska eran i formen Mona, exempelvis av Tacitus. Ön kallas Môn Mam Cymru ("Môn, Wales moder") av Giraldus Cambrensis, då ön ansågs vara bördig nog att kunna försörja hela Wales, men vilket snarare förmodligen syftat på Gwynedd. Gammalkymriska namn är exempelvis Ynys Dywyll ("Mörka ön") och Ynys y Cedairn ("Det modiga folkets ö"). Namnet Anglesey kommer från fornnordiskan, och betyder "Ongulls ö". Det kymriska namnet betyder ordagrant ön Môn. Det gamla grevskapet Anglesey, som uppgick i Gwynedd 1974, hette Sir Fôn på kymriska. Romarna kallade ön Mona.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det finns många megalitiska monument och bautastenar på ön vilket visar att det funnits människor där under förhistorien. Trioedd Ynys Prydein hävdar att Anglesey en gång i tiden var en del av fastlandet.

Historiskt har ön länge förknippats med druidkulten. För att minska druidernas makt anfölls den år 60 av den romerska generalen Gaius Suetonius Paulinus, och templet och den heliga offerplatsen förstördes. Trupperna drogs dock tillbaka då generalen fick kännedom om en revolt. Ön inkorporerades slutligen i det romerska riket år 78, av den romerska guvernören i Britannien, Gnaeus Julius Agricola. Rester från den romerska tiden kan exempelvis se i grunden till fortet Caer Gybi i Holyhead.

Efter att romarna lämnat Britannien koloniserade pirater från Irland Anglesey och närbelägna Llŷnhalvön, vilket ledde till en reaktion från den gododdinske krigsherren Cunedda i Skottland. Han tog sig till området för att driva ut irländarna. Processen fortsattes av hans son Einion Yrth ap Cunedda och sonson Cadwallon Lawhir ap Einion, och de sista irländarna besegrades slutligen i en strid år 470. Senare har ön anfallits av vikingar, saxare och normander. I egenskap av ö hade Anglesey försvarsmässiga fördelar, och på grund av detta blev orten Aberffraw säte för kungariket Gwynedd. Utöver en dansk räd år 853 skulle orten förbli huvudstad till 1200-talet, då förbättringar inom den engelska militären gjorde platsen omöjlig att försvara, och Wales erövrades under kung Edvard I.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ National Statistics, UK; Population estimates for UK, England and Wales, Scotland and Northern Ireland, Mid-2008 (excelfiler, komprimerat dataset)
  2. ^ Office of National Statistics 2001 Census Table KS25
  3. ^ Davies, John, A History of Wales, Tumultuous century, Meredudd ab Owain, Viking raids of, Anglesey name origin pg 98, 99;
  4. ^ Anglesey from Ongle's ey, or Ongle's Island. Anglesey, Wales