Anglo-frisiska språk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
De anglo-frisiska språken i Europa:

De anglo-frisiska språken utgör en undergrupp av de västgermanska språken. Anglo-frisiska talades ursprungligen i Nordsjöns kontinentala kustland. I gruppen ingår fornengelskan, belagd sedan 700-talet, och fornfrisiskan, belagd sedan 1100-talet och fram till ca 1500[1] samt deras avkomlingar (engelska, frisiska mfl.).

De anglo-frisiska språken skiljer sig från de övriga västgermanska språken (tyska, nederländska mfl.) bl. a. genom den anglo-frisiska palataliseringen av velarer och bortfallet av nasaler framför frikativor, varvid vokalen ursprungligen förlängts. (Snarlika förändringar har också skett i svenskan.)

Exempel på den anglo-frisiska palataliseringen, där tyskt /k/ motsvaras av /tS/ medan tyskt /g/ motsvaras av /j/:

Tyska Nederländska Frisiska Engelska Svenska
Käse kaas tsiis cheese ost
Kirche kerk tsjerke church kyrka
Gestern gisteren juster yester(day) (i)går
Garn garen jern yarn garn
Regen regen rein rain regn
Tag dag dei day dag
Weg weg wei way väg


Exempel på bortfall av nasaler:

  • tyska Gans, nederländska gans - frisiska goes, engelska goose (gås);
  • tyska Mund, nederländska mond - nordfrisiska müs, mös, engelska mouth (mun);
  • tyska och nederländska ander- - frisiska oare, engelska other (annan/andra);
  • tyska uns, nederländska ons - frisiska ús, engelska us (oss).

En grammatisk skillnad består i avsaknaden av ett särskilt reflexivt pronomen. Man kan jämföra:

Tyska Nederländska Frisiska Engelska
er hat sich gewaschen hij heeft zich gewassen hy hat him waske he has washed himself
sie hat sich gewaschen zij heeft zich gewassen sy hat har waske she has washed herself
sie haben sich gewaschen zij hebben zich gewassen sy hawwe harren waske they have washed themselves


Räkneorden från ett till tio i några anglo-frisiska språk[redigera | redigera wikitext]

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Engelska one two three four five six seven eight nine ten
Scots (lågskotska) ane
yae
twa thrie fower five sax
sex
seiven aicht
aucht
nyne
neen
ten
Frysk (västfrisiska) ien twa trije fjouwer fiif seis sân acht njoggen tsien
Seeltersk (östfrisiska) aan twäi
twäin
twoo
träi fjauwer fieuw säks soogen oachte njugen tjoon
Mooring (nordfrisiska) iinj
ån
tou
tuu
trii
tra
fjouer fiiw seeks soowen oocht nüügen tiin

Not[redigera | redigera wikitext]