Anna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Denna artikeln handlar om namnet, för det indiska myntet, de Anna (mynt).

Anna var enligt apokryfa Jakobs protevangelium jungfru Marias moder (allegorisk målning av Leonardo da Vinci).
Drottning Anna av Polen och Sverige
Anna, en svensk bondgumma i Gimsbärke by (1802-1884) porträtterad av dottersonen Pelle Hedman)

Anna eller Anne och Ann är ett kvinnonamn som antas ha sitt ursprung i den grekiska formen av hebreiska Hanna eller Channa, och med betydelsen 'nåd' eller 'den benådade'.[1][2][3]

Anna är ett av de vanligaste kvinnonamnen i Sverige och har haft flera popularitetstoppar under 1900-talet. Senast namnet var i topp var 1972, då det låg på andra plats i topplistan. Under 2000-talet har trenden varit avtagande. Den 31 december 2012 fanns det totalt 302 280 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Anna, varav 10 7679 bar det som tilltalsnamn/förstanamn. Motsvarande siffror för Ann var 34 317 respektive 15 499 och för Anne 18 354 respektive 9 479.[4]

Namnsdagen är 9 december, den så kallade Annadagen, som också bland annat är pepparkakans dag.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • Anne (franska, engelska, danska, norska)
  • Ann
  • Annie (engelska)
  • Anja (ryska för liten Anna)
  • Anita (spanska för liten Anna)
  • Ana (spanska, portugisiska, georgiska, bosniska, serbiska, kroatiska m. fl.)
  • Ania (polska för Anna)

Anna, Ann och Anne förekommer också i en rad olika dubbelnamn, som till exempel Ann-Marie och Anna-Maria.

Personer med namnet Anna[redigera | redigera wikitext]

Personer med namnet Anne eller Ann[redigera | redigera wikitext]

Fiktiva figurer med namnet Anna, Anne eller Ann[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eva Brylla: Förnamn i Sverige, 2004, ISBN 91-47-05117-5
  2. ^ ”Anna”. Nordic Name Wiki. http://www.nordicnames.de/wiki/Anna. 
  3. ^ ”Hanna”. Nordic Name Wiki. http://www.nordicnames.de/wiki/Hanna. 
  4. ^ Enligt sökning i Statistiska centralbyråns Namndatabas 2014-02-07.
  5. ^ Levander, Hans (1994). Vem är vem i böckernas värld: litterära gestalter från A till Ö (Ny, rev. uppl.). Stockholm: Rabén Prisma. Sid. 16. Libris 7407960. ISBN 91-518-2698-4