Anna Branzell
| Anna Branzell | |
| Personfakta | |
|---|---|
| Född | 30 mars 1895[1] |
| Födelseplats | Mandal[2][3] |
| Död | 19 juli 1983[1] |
| Dödsplats | Göteborg[4] |
| Alma mater | Kungliga Tekniska högskolan |
| Arbeten | |
 Hitta fler artiklar iArkitekturportalen | |
| KulturNav | |
Anna Lous Branzell, född Mohr 30 mars 1895, död 19 juli 1983, var en norsk-svensk arkitekt. Hon blev 1919 den första kvinna som tog examen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), tillika första kvinna som tog arkitektexamen i Sverige.[5] Hon var född i Norge som Anna Mohr och skrivs ibland även Anna Mohr Branzell.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
När Anna Mohr påbörjade sina studier vid KTH angav KTH:s stadgar fortfarande att utbildningen endast var öppen för ”unga män”, vilket innebar att kvinnor endast kunde antas efter beviljad dispens. Den första som beviljades dispens var Agnes Magnell 1897. Magnell studerade också arkitektur, men hon kom aldrig att ta examen, och därför blev Anna Mohr först med detta 1919.[6][7] (KTH:s stadgar tillät kvinnor som ordinarie studerande från 1921, och den första av dessa blev Brita Snellman, som tog arkitektexamen 1924.)
Hon gjorde sin praktik hos Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, och medverkade 1917–1918 i framtagandet av boken Svenska trädgårdskonsten om landskapsarkitektur, som gavs ut 1930.[8]
Anna Branzell var gift med Sten Branzell, som var stadsplanearkitekt respektive stadsarkitekt i Göteborg 1926–1957. Hennes son Arne Branzell var även han arkitekt i Göteborg. Hon svarade för om- och tillbyggnad av stiftelsen Barnavärns landshövdingehus vid Uddevallagatan 14 i Bagaregården, Göteborg. Bland Anna Branzells övriga arkitektuppdrag finns Carl Olssons trädgård, privatvillor i Oslo.[9] Anna och Sten Branzell utförde även uppdrag tillsammans, bland annat ett tävlingsförslag till Kvibergs kyrkogård.[10] Åren 1943–1960 arbetade hon på Göteborgs stadsplanekontor.[8]
Hon är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[11] Flera ritningar av Anna Branzell finns bevarade på Regionarkivet i Göteborg samt på ArkDes i Stockholm.
En gata i Göteborg, Anna Branzells gata, har fått sitt namn efter henne.[12]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, läs online, läst: 23 oktober 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 25 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ "Genus på Arkitekturmuseeet".Arkitekturmuseet.se. Läst 22 januari 2013.
- ^ Vetenskapsradion 5 mars 2009: 1914: Kvinna med räknesticka gör entré
- ^ Maja Montgomery (1915–2003) Arkitekt i Eksjö[död länk]
- ^ [a b] Kvinnor som banade väg : porträtt av arkitekter. Byggforskningsrådet. 1992. sid. 12–13. ISBN 91-540-5413-3. OCLC 43837464. https://www.worldcat.org/oclc/43837464. Läst 18 oktober 2022
- ^ Göteborgs historia, 30 maj 2009: Olssons trädgård Arkiverad 3 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Gamlestadens historia: Kvibergs Kyrkogård, läst 19 juli 2009
- ^ Anna Branzell Arkiverad 12 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine., svenskagravar.se.
- ^ Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 76. Libris 22682935. ISBN 9789198465747
|