Anna Hoffman-Uddgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna Hoffman-Uddgren
Anna Hoffman-Uddgren som Fia Jansson i Emil Norlanders revy Den förgyllda lergöken i Kristallsalongen 1900.
Anna Hoffman-Uddgren som Fia Jansson i Emil Norlanders revy Den förgyllda lergöken i Kristallsalongen 1900.
Född Anna Maria Viktoria Hammarström
23 februari 1868
Stockholm, Sverige
Död 1 juni 1947 (79 år)
Bromma, Sverige
Make Gustaf Uddgren

Anna Maria Viktoria Uddgren, född Hammarström 23 februari 1868 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm[1], död 1 juni 1947 i Bromma[2], var en svensk skådespelerska, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och regissör.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Hon var enligt vissa uppgifter dotter till Emma Hammarström och kung Oscar II.[3][4] Modern Emma Maria Elisabet (Hammarström) Hoffman (1849–1910) uppges vara rentieränka vid sin död.[1]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Hoffman-Uddgren uppträdde till en början som chanteuseStockholms Tivoli på Djurgården som låg där Skansens entré ligger idag (S:t Eriks årsbok, 1978). Anna Hoffman-Uddgren har kallats nöjeslivets drottning i sekelskiftets Stockholm.[5] Hon var direktör för den populära revyteatern Kristallsalongen.[5]

Hon filmdebuterade som skådespelare 1911 i kortfilmen Stockholmsfrestelser som hon även regisserade själv. Hoffman-Uddgren var Sveriges först kvinnliga filmregissör, bland annat gjorde hon filmversioner av Strindbergs pjäser Fadren och Fröken Julie.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Anna Hoffman-Uddgren var från 1900[6] gift med tidningsmannen Gustaf Uddgren (1865–1927). Hon hade fem döttrar och en son: 1) Viola Uddgren (1891–1957), gift med uppfinnaren Otto Wellton (deras barn: skådespelarna Ernst Wellton och Öllegård Wellton, konstnären Lars Wellton och Alice Wellton), 2) Alice Eklund (1896–1983), 3) Ellen Hederström (1901–1997), 4) Ingeborg Eriksson (1902–1993), 5) Anna Nyman (1904–1993) och 6) Olle Uddgren (1913–1989).[1][2]

Regi i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmografi roller i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  2. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ Anna Hofmann - varietéstjärna och filmregissör. Katalog till utställningen med samma namn på Stockholms Stadsmuseum 1998 med uppsatser av Åke Abrahamsson och Marika Lagercrantz/Lotte Wellton.
  4. ^ Marika V. Lagercrantz (2009). ”En oavslutad berättelse. Om varietéstjärnan Anna Hofmann”. Kulturellt: Reflektioner i Erling Bjurströms anda 
  5. ^ [a b] Hans Dahlgren: Hundra år i Sverige. Krönika över ett dramatiskt sekel. Albert Bonniers förlag (1999)
  6. ^ Uddgren, Carl Gustaf, skriftställare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1925 / s 771.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]