Anna Månsdotter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna Månsdotter
Född 28 december 1841
Död 7 augusti 1890 (48 år)
Kristianstad, Sverige
Dödsorsak Halshuggen
Nationalitet Svensk
Andra namn Yngsjömörderskan
Känd för Yngsjömordet
Åtal Mord
Straff Livstids fängelse för sedlighetsbrott[1]
Dödsstraff för mord[1]
Brottslig status Avrättad
Make Nils Nilsson[2]
Barn Tre, ett vid liv: Per Nilsson[2]

Anna Månsdotter, född 28 december 1841, död 7 augusti 1890, även känd som Yngsjömörderskan, dömdes till döden för det så kallade Yngsjömordet. Månsdotter var den sista kvinnan att avrättas i Sverige, även om hon inte var den sista att dömas till döden. Hilda Nilsson, Sveriges mest kända änglamakerska, dömdes 1917 till döden men begick självmord innan domen verkställdes.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Anna Månsdotter och hennes man Nils Nilsson fick tre barn. Bara ett av dem, Per Nilsson, överlevde.[2] Nils var 13 år äldre än sin hustru och paret bodde på Möllegården i Yngsjö, en liten by söder om Åhus på den skånska ostkusten.[2] Anna hade räknat med att giftermålet med Nils skulle ge henne en bekymmerslös framtid. Men det hade inte riktigt blivit som hon hoppats. Det blev i stället ett ganska knapert liv byggt på krediter och lån. Fattigdomen gjorde henne bitter och hon kom allt längre från sin man och allt närmare sonen Per.[2]

Mordet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Yngsjömordet

Avrättningen gällde det så kallade Yngsjömordet i Yngsjö i Skåne. Mordet blev vida känt även utanför Sveriges gränser. Dådet var att Anna Månsdotter och sonen, Per, mördade Pers hustru Hanna Johansdotter på ett brutalt sätt året före i Yngsjö. Anna ströp Hanna och försökte få det att se ut som om Hanna hade ramlat i källartrappan och brutit nacken.

Rättegång[redigera | redigera wikitext]

Vid rättegången framkom det även att de mordmisstänkta hade ett incestuöst förhållande med varandra, vilket av samtiden ansågs kunna ha bidragit till att utlösa mordet. Detta skulle ha lett till en oresonlig svartsjuka hos Anna Månsdotter, en svartsjuka som då skulle ha varit del i motivet.[3] Båda erkände gärningen och dömdes till döden genom halshuggning. Sonens straff omvandlades senare till livstids straffarbete, medan modern avrättades.

Avrättning[redigera | redigera wikitext]

Anna Månsdotter strax före sin avrättning. Skarprättare Anders Gustaf Dahlman är den långe mannen till vänster.[1]

Anna Månsdotter var den sista kvinnan att avrättas i Sverige. Hon halshöggs med handbila den 7 augusti 1890 vid Kristianstads Länsfängelse av skarprättare Anders Gustaf Dahlman. Hugget tog snett, men det har ofta påståtts att Dahlman var tvungen att hugga tre gånger för att skilja huvudet från kroppen.[4] Detta är dock osant och härrör istället från av avrättning på Gotland[1] där Konrad Petterson Lundqvist Tector avrättades 1876 genom tre hugg av skarprättare Steineck.

Anna Månsdotters dödsmask fanns tidigare utställd på Polismuseet i Stockholm.[1]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Historien om Anna Månsdotter och Yngsjömordet har intresserat många genom årens lopp. Händelsen har dramatiserats flera gånger om och även blivit film i olika omgångar, bland annat filmen Yngsjömordet (1966), regisserad av Arne Mattsson. I ett avsnitt av den svenska TV-serien Skånska mord (1986) skildras också händelsen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sundevall, Dick (15 juli 2012). ”Mordmotivet var incest”. Magasinet Paragraf. http://www.magasinetparagraf.se/historiskt/mordmotivet-var-incest. Läst 4 juli 2013. 
  2. ^ [a b c d e] Palmborg, Lars (16 juli 2007). ”Anna ströp sonens fru”. Kvällsposten. http://www.kvp.se/nyheter/1.762534/anna-strop-sonens-fru. Läst 3 mars 2009. 
  3. ^ Bernhardsson, Carl Olof (1954). Brottets krönika: ur kriminalpolisens annaler. [D. 1], Ur kriminalpolisens annaler. Stockholm: Medén. Libris 198699 [sidnummer behövs]
  4. ^ Allt om Historia (11): sid. 48. 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]