Anna Maria Engsten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Svensksund.

Anna Maria Jansdotter Engsten var en svensk piga som utmärkte sig under en räddningsaktion i samband med slaget vid Svensksund.

Anna Maria Engsten tilldelades av Gustav III den svenska medaljen För tapperhet till sjöss i silver för sin insats under det så kallade Viborgska gatloppet under det ryska kriget år 1790. Hon ska ha varit född 1762, men det har inte kunnat bekräftas i kyrkoböckerna av den uppgivna födelseförsamlingen Färnebo i Västmanland.[1] Hon har ibland blandats ihop med Brita Hagberg, som fick samma medalj för en drabbning samma år.

Engsten var piga hos kaptenen vid Arméns flotta G.A. Leijonancker.[1] Wilhelmina Stålberg följer i sin berättelse[2] skildringen av majoren Paul Henrik Scharff,[1] som skrev att Engsten under den svenska reträtten från Viborg och Björkösund befann sig ombord på en roslagsbåt tillsammans med fem båtsmän. Båten medförde kaptenens tillhörigheter och proviant bestående av 40 tunnor ärter samt några får. De besköts av ryska flottan, vilket medförde att ett får dödades och att båten skadades så att den började ta in vatten. Båtsmännen beslöt då att överge fartyget i en mindre båt, men Engsten kvarstannade i syfte att försöka rädda båten och kaptenens tillhörigheter i land. Beskjutningen och läckaget fortgick, men Scharff berättar att Engsten ändå tog båten, som egentligen krävde minst två personers besättning, till Svensksund 7-8 (gamla svenska?) mil från där besättningen övergett båten.[1]

När Gustav III underrättats om händelsen fick hon medaljen För tapperhet till sjöss i silver samt femtio riksdaler, dock uteblev betalning. Därför skickade hon en klagoskrift, och 15 mars 1791 fattades ett kungligt beslut om gratifikation. Engsten har inte kunnat hittas i Stockholms kyrkoböcker.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Warnstedt, Cristopher von (1974). ”Medaljerna för Tapperhet till Sjöss”. Forum navale 29. 
  2. ^ Engsten, Anna Maria i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)