Anna Maria Lenngren
.png)
.jpg)
Anna Maria Lenngren, född Malmstedt 18 juni 1754 i Kvarteret Ånäbben i ett gediget borgerligt hem i Uppsala, död 8 mars 1817, var en svensk poet. Hon var dotter till Magnus Brynolf Malmstedt, som var lärare vid universitet i Uppsala, och gifte sig 1780 med kommersrådet och tidningsmannen och redaktören Carl Peter Lenngren[1]
Lenngren skrev sin första betydande dikt, The-Conseillen. Hon var medlem i sällskapet Utile Dulci och var under en period medarbetare i Stockholms-Posten, där hon ofta publicerade sig, i synnerhet efter Johan Henrik Kellgrens död. Hennes främsta genre är satiren, riktad mot högfärdig adel såväl som de som fjäskade för den.[2] Hon skrev också idyller, men vände sig mot den urvattnade form, "så sann och menlösa att den bräker", som den vanligen tog sig och skrev i stället om mer konkreta händelser, som en fest i en prästgård.[3]
Till hennes mest kända dikter hör "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon:" (1794):
- Med läsning öd ej tiden bort -
- Vårt kön så föga det behöfver,
- Och skall du läsa, gör det kort.
- Att såsen ej må fräsa öfver!
Dikten är svårtolkad och har lästs såväl som satirisk rolldikt som allvarligt menad som en blandning av de båda. Lenngren var skeptiskt mot lärdom, och uppmanar i dikten istället för bokstudier till studier av världen.[3] Hon skrev samtida med den franska revolutionen och hade läst upplysningsförfattare som Voltaire och Rousseau.
Som ung sysslade Lenngren med översättning bredvid sitt eget skrivande av olika texter bland annat operor och dramatik till bland annat Bollhusteatern. Mindre känt är kanske att hon översatte Odin Wolffs danska dikt En blick på grafven, vars tre sista verser blev psalm i 1819 års psalmbok, Snart döden skall det öga sluta (nr 449), som även fanns med i 1937 års psalmbok som nummer 541, där hon i registret presenteras som 1700-talets berömdaste svenska skaldinna.
En av hennes mest berömda dikter, till en tonsättning av Gluck är Pojkarne, 1797 med inledningen: Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som igår....
Lenngren uppträdde främst anonymt, och först efter hennes död gav maken 1819 ut hennes dikter under titeln Skaldeförsök.[3]
Innehåll |
[redigera] Dikter i urval
[redigera] Litteratur
- Leijonhufvud, Sigrid Anna Maria Lenngren. Föreningen Heimdals Folkskrifter nr 82, P. A. Norstedts & söners förlag, Stockholm, 1904.
[redigera] Referenser
- ^ Olsson & Algulin (2009), sid 137
- ^ Olsson & Algulin (2009), sid 137-138
- ^ [a b c] Olsson & Algulin (2009), sid 139
- Olsson, Bernt; Algulin Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige (utgåva 5). Stockholm: Norstedts. Libris 11377411. ISBN 978-91-1-302268-0
[redigera] Externa länkar
- Wikisource har verk av eller om Anna Maria Lenngren.
- Anna Maria Lenngren, författarpresentation i Projekt Runeberg
- "Några ord til min k. Dotter, i fall jag hade någon" i digitalt faksimil av första trycket 1798
- "The–Conseilen" på Litteraturbanken
- Frimärke med Anna Maria Lenngren i Postmuseums frimärksdatabas
