Anna Maria Roos

Från Wikipedia
Anna Maria Roos
Anna Maria Roos i mitten av 1930-talet
Anna Maria Roos i mitten av 1930-talet
Född9 april 1862
Finska församlingen, Stockholm, Sverige Sverige
Död23 april 1938 (76 år)
Bombay, Brittiska Indien Indien
YrkeFörfattare
Teosof
Sångtextförfattare
NationalitetSverige Svenska
SpråkSvenska
Sida på WikisourceFörfattare:Anna Maria Roos

Anna Maria Roos, född 9 april 1862 i Finska församlingen i Stockholm, död 23 april 1938 i Bombay, Indien, var en svensk lärare, författare, teosof och sångtextförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Roos var dotter till generalpostdirektören Adolf Wilhelm Roos och hans hustru Sophie samt dotterdotter till justitiestatsminister Johan Nordenfalk. Barndomens somrar tillbringades hos mormodern friherrinnan Maria Nordenfalk på Blekhem.[1] Hon studerade vid Högre lärarinneseminariet 1879–1881 och var redaktionssekreterare i Ord och Bilds redaktion 1898–1902 och ordförande i Nya Idun i Stockholm 1898–1905.

Mest kända är hennes läseböcker Sörgården och I Önnemo (ur Hem och hembygd), med förebilden i Kålåkers by i Törnsfalls socken i östra Småland; hennes mor Sophie Nordenfalk var född och uppvuxen på Blekhem i Törnsfall och där hade hon sin släktrötter. Böckerna ingick i serien Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, utgivna av Alfred Dalin och Fridtjuv Berg.

Roos skrev också barnvisor, såsom Blåsippan ute i backarna står och Tre små gummor och hon var också dramatiker och skrev såväl sagospel som små historiska scener för barn.

Genom att fadern var Kungliga postverkets generaldirektör kom Sveriges första postsparbanksbok att ställas ut på Anna Maria Roos.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Noveller och berättelser[redigera | redigera wikitext]

Böcker för barn[redigera | redigera wikitext]

Dramatik för barn[redigera | redigera wikitext]

  • Lekar och sagospel (1915)
  • Ur svenska historien (1915)
  • Jockum och de båda trollen (1916)
  • Arabia land och andra sagospel (1937)

Läroböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Hem och hembygd. 1:a skolåret: Sörgården. Stockholm: Bonnier. 1912. Libris 2177066  - Illustratör: Brita Ellström. - Total upplaga: 1 000 000 exemplar.
  • Hem och hembygd. 2:a skolåret: I Önnemo. Stockholm: Bonnier. 1912. Libris 2177067  - Illustratör: Ingeborg Uddén. - Total upplaga: 825 000 exemplar.
  • Förövningar till fullständigande av de första läsövningarna i Sörgården. Stockholm: Bonnier. 1913. Libris 1638726 
  • Önnemofolk: berättelser och visor. Stockholm: Bonnier. 1917. Libris 1657820. https://runeberg.org/amrofolk/ 
  • Sörgården: [första skolåret]. Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, 99-0345047-8 Hem och hembygd (Omarb. uppl. /med illustr. av Saga Walli). Stockholm: Bonnier. 1936. Libris 1304396  - Omarbetad upplaga med illustrationer av Saga Walli. - Total upplaga: 225 000 exemplar.
  • I Önnemo: andra skolåret. Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, 99-0345047-8 (Omarb. uppl.). Stockholm: Sv. Bokförl. 1937. Libris 2021493  - Omarbetad upplaga med illustrationer av Saga Walli. - Total upplaga: 225 000 exemplar.
  • Med Sörgårdsbarnen och deras vänner: en bredvidläsningsbok för de båda första skolåren. Stockholm: Sv. bokförl. 1937. Libris 1375635  - Illustratör: Saga Walli.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sällsamheter i Småland, del 2, s. 120.

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lindell, Ebbe (1999). Gam-la läs-lä-ror. Malmö skolmuseums utgåva, 1103-209X ; 23. Malmö: Malmö skolmuseum. sid. 81-106. Libris 3102037 
  • Löfgren, Eva Margareta (1996). ”Historien om Sörgården.”. Från Sörgården till Lop-nor / Bo Ollén, red. (Stockholm : Carlsson, 1996): sid. 188-239, 246-247 : ill..  Libris 2273656

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]