Anna av Österrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra personer med samma namn, se Anna av Österrike (olika betydelser).
Anna av Österrike
Anna av Österrike (1601-1666), målning av Peter Paul Rubens, circa 1622-1625
Föräldrar Filip III av Spanien och Margareta av Österrike
Född 22 september 1601
Spanien
Död 22 januari 1666
Frankrike
Anna av Österrike 1616

Anna av Österrike (Franska: Anne d'Autriche) född 22 september 1601, död 22 januari 1666, drottning av Frankrike, gift med kung Ludvig XIII av Frankrike, dotter till Filip III av Spanien och Margareta av Österrike (1584-1611). Hon var Frankrikes regent under sonens omyndighet från 1643 till 1651, då kardinal Mazarin var minister.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anna förlovades med Ludvig vid elva års ålder 1612. År 1615 blev hon gift med Ludvig i hans frånvaro i Burgos i Spanien, medan Ludvigs syster Elisabet av Frankrike blev gift med hennes bror i hans frånvaro i Bordeaux i Frankrike. Äktenskapen var ett led i den traditionella allianspolitik mellan Frankrike och Spanien som hade inletts 1559. Anna och Elisabet utväxlades sedan på en ö vid gränsen mellan Frankrike och Spanien. Ludvig och Anna utsattes för press att ha samlag eftersom äktenskapet annars inte var giltigt, men Ludvig vägrade länge och ignorerade Anna. Svärmodern, Maria av Medici, fortsatte att fylla rollen som drottning, medan Anna isolerade sig med sina spanska hovdamer.

År 1617 sände hertig de Luynes hem Annas spanska hovdamer och ersatte dem med fransyskor och arrangerade fester för att få kungaparet att lära känna varandra. Anna började bära franska kläder, och 1619 fullbordades äktenskapet. Annas missfall fick dock snart deras relation att försämras igen, särskilt efter Luynes död 1621, och då Anna stödde hertiginnan de Luyne, som Ludvig anklagade för ett av missfallen, i hennes äktenskap med sin älskare hertigen de Chevreuse 1622.

Ludvigs antispanska politik tillsammans med kardinal Richelieu skapade ytterligare distans mellan paret, och Anna blev en centralfigur för oppositionen mot Richelieu. Det gick många rykten om hennes inblandning i intriger och konspirationer. 1626 ryktades hon ha varit inblandad i intrigen som organiserades av hertig de Chevreuse mot greve de Chalais, sedan i intrigen mot Ludvigs älskare Cinq-Mars , vilken varit Richelieus agent. År 1637 ställdes hon under övervakning och tvingades öppna sin korrespondens för Richelieu sedan hon brevväxlat med sin bror, Spaniens kung, under kriget mellan Frankrike och Spanien. Hertiginnan de Chevreuse blev då förvisad.

Graviditeten 1638 möttes under sådana omständigheter med förvåning, och man sade att den hade uppkommit då Ludvig av ett stormoväder förhindrats att resa till Saint-Maur och därför tvingats övernatta med Anna. Födseln av tronarvingen, senare Ludvig XIV av Frankrike , betraktades som ett mirakel, men det förbättrade inte parets relation.

Vid makens död 1643 lyckades Anna med hjälp av Pierre Séguierparisparlamentet att upphäva makens testamente, som förminskat hennes makt, och erkänna henne som Frankrikes regent. Till allmän förvåning överlämnade hon mycket av sin makt åt kardinal Mazarin ; rykten utpekade Mazarin som hennes älskare och även som hennes hemligt make. Med Mazarins stöd besegrade Anna frondens adelsuppror. Hon var populär - det sades allmänt : "Drottningen är så god". Hennes mandat som regent löpte ut formellt 1651, då sonen Ludvig blev myndig, men hon behöll reellt sitt inflytande över politiken fram till Mazarins död 1661. Ludvig hade respekt för sin mor och undvek att visa henne sina älskarinnor.

År 1660 slöts fred mellan Frankrike och Spanien genom äktenskapet mellan hennes äldsta son och hennes brorsdotter Maria Teresia av Spanien . Efter Mazarins död 1661 levde Anna i klostret Val-de-Grâce. Hon avled i bröstcancer . En biografi om Anna skrevs av hennes hovdam Madame de Motteville : Mémoires d'Anne d'Autriche. Hon figurerar också i De tre musketörerna av Alexandre Dumas.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Sucession[redigera | redigera wikitext]

Föregångare:
Maria av Medici
Drottning av Frankrike (ej regent)
16151643
Efterträdare:
Maria Teresia av Spanien