Annastina Alkman
| Annastina Alkman | |
 | |
| Född | 2 december 1879[1][2][3] Hedvig Eleonora församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 augusti 1971[2] (91 år) Jakobs församling[2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige[5] |
| Sysselsättning | Översättare, journalist |
| Arbetsgivare | Dagens Nyheter (1903–1905)[6] Göteborgs-Posten (1905–)[6] |
| Make | Edvard Alkman (g. 1905–)[7] |
| Barn | Eva von Zweigbergk (f. 1906)[7] |
| Redigera Wikidata | |
Annastina Alkman, född Rydell, 2 december 1879 i Stockholm, död där 7 augusti 1971, var en svensk journalist, översättare, målare och tecknare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Föräldrar var kapten Albert Rydell och Anny Rautian. Alkman tog studentexamen 1897 och studerade därefter vid Stockholms högskola och Kungliga musikkonservatoriet till 1901. År 1902 blev hon filosofie kandidat vid Uppsala universitet samt bedrev sångstudier både för John Forsell och utomlands.
Alkman medarbetade i Dagens Nyheter 1903–1904 och i Göteborgs-Posten från 1905. Hon gifte sig med GP:s redaktör Edvard Alkman samma år. De fick dottern Eva, även hon sedermera journalist.
Alkman var politiskt verksam och var ordförande i Föreningen Frisinnade kvinnor i Göteborg och vice ordförande i Frisinnade kvinnors riksförbund. Hon var engagerad i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg. År 1921 var hon delegerad vid Kvinnokongressen i Wien. Hennes memoarer När gräset var grönt ... utkom 1965.
Vid sidan av sitt arbete som journalist var Alkman verksam som konstnär, hon debuterade i HSB-utställningen God konst i alla hem 1943. Hennes konst består av porträtt och landskap i olja eller akvarell. Alkman är representerad vid Thielska Galleriet och Norrköpings Konstmuseum[8] och vid Nationalmuseum[9]. En minnesutställning med hennes konst visades på Prins Eugens Waldemarsudde 1978. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[10]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Bostäder för barnrika familjer. Stockholm. 1937. Libris 13912117
- När gräset var grönt ... : minnen från ett oscariskt barndomshem. Stockholm: Bonnier. 1965. Libris 801562
- Fru Alkmans värld : Stockholmsglimtar från sekelskiftet och senare år genom Annastina Alkman (1879-1971) hennes bilder och kvarlåtenskap. Stockholm: Stockholms Stadsmuseum. 1972. Libris 13497283
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Stern, G.B (1927). Jerusalems döttrar : (The Matriarch) : en krönika. Stockholm: Geber. Libris 1334979
- Murasaki Shikibu (1928). Genjis roman : en japansk Don Juan för 1000 år sedan. Stockholm: Natur o. kultur. Libris 1340583
- Seabrook, W. B (1928). Äventyr i Arabien : bland beduiner, dansdervischer och djävulsdyrkare. Stockholm: Natur o. kultur. Libris 1343137
- Aldington, Richard (1932). Överstens dotter : roman. Svenska bokklubbens ; 1. Stockholm: Bonnier. Libris 1350677
- O'Brien, Kate (1933). Under släktens kappa. Stockholm: Bonnier. Libris 1350214
- Douglas, Lloyd C (1934). Och förlåt oss våra skulder. Stockholm: Bonnier. Libris 1353223
- John Gay (1945). Tiggarns opera: premiär på Kungl. Teatern (Operan) i Stockholm 1945-01-05. [11]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923: biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. Libris 1474278
- Leander, Hans (1924). Publicistklubbens porträttmatrikel vid femtioårsjubileet 1924 : med biografiska uppgifter om Publicistklubbens medlemmar. Stockholm: Publicistklubben. sid. 8. Libris 1206005
- Svenskt konstnärslexikon del I sid 48, Allhems Förlag, Malmö.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Annastina Alkman, läst: 1 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18791202-0687 Alkman. Anna Stina, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/29 (1878-1880), bildid: 00012306_00182, födelse- och dopbok, s. 176, läs onlineläs online, läst: 7 april 2018, ”11,,(dec)2,,1,Anna Stina,,1----Sjökapten August Albert Rydellm Anna Carolina Rautian?,Storg. 29?”.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Alkman, Anna Stina, läs online, läst: 29 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Publicistklubbens porträttmatrikel, Publicistklubben, 1935, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Rydell, Anna Stina, f. 1879 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, läs onlineläs online, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”SvenskaGravar”. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201042140/http://www.svenskagravar.se/gravsatt/45599645. Läst 26 november 2017.
- ^ ”Premiär, Tiggarns opera”. http://arkivet.operan.se/instick/1945-01-05.pdf. Läst 26 mars 2018.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 60-61. Libris 22682935. ISBN 9789198465747
- Eriksson, Inger: Annastina Alkman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
- Svenska journalister under 1900-talet
- Svenska översättare under 1900-talet
- Översättare från engelska
- Svenska målare under 1900-talet
- Kvinnor
- Födda 1879
- Avlidna 1971
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Konstnärer från Stockholm
- Översättare från Stockholm
- Journalister från Stockholm
- Representerade vid Nationalmuseum
- Representerade vid Norrköpings konstmuseum
- Svenska rösträttskvinnor