Anne L'Huillier

Från Wikipedia
Anne L'Huillier Nobelpristagare i fysik 2023
FöddAnne Geneviève L'Huillier[1]
16 augusti 1958[2][3] (65 år)
Paris[2]
Medborgare iFrankrike och Sverige
Utbildad vidÉcole normale supérieure de Fontenay-aux-Roses
Université Pierre-et-Marie-Curie, doktorsexamen, [4]
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareLunds universitet
Lunds universitet (1995–1996)[5]
Lunds universitet (1997–)[6]
MakeClaes-Göran Wahlström
(g. 1994–)[3]
SläktingarHenrik Wahlström
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i fysik (1998)
L'Oréal-UNESCO Award For Women in Science (2011)
Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (2013)
Carl Zeiss forskningspris (2013)
Emmy Noether Distinction for Women in Physics (2014)[7]
Hedersdoktor vid Jenas universitet (2015)
Max Born Award (2021)[8]
Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2022)[9]
Wolfpriset i fysik (2022)
Officer av Hederslegionen (2022)[1]
Nobelpriset i fysik (2023)[10]
Kommendör av Hederslegionen (2023)[11]
Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (2024)[12]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (2024)[13]
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (2024)[14]
Medlem av Optical Society of America
Medlem av American Physical Society
Riddare av Hederslegionen
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Anne Geneviève L'Huillier Wahlström (franskt uttal: [an lɥi.je]), född 16 augusti 1958[15] i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.[16]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École normale supérieure(fr) i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977,[17] där hon tog examen i teoretisk fysik och matematik 1979.[18] 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar på CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay,[17] och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization" vid Université Pierre-et-Marie-Curie.[18] 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.[19]

Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem.[20][19] 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997.[19] Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå.[21] 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.[22]

Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[23] och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII.[24] Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.[18] 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.[21]

L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.[20]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Journal officiel de la République française, PRER2229710D.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, L'Huillier Wahlström, Anne Genevieve.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.sudoc.fr .[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.eps.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.premiosfronterasdelconocimiento.es .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ PRER2326400D.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.aps.org , läst: 26 mars 2024.[källa från Wikidata]
  13. ^ H.M. Konungen har beslutat om ordens­förläningar för exceptionella insatser, läs online, läst: 8 april 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.u-bordeaux.fr .[källa från Wikidata]
  15. ^ https://www.ratsit.se/19580816-Anne_Genevieve_LHuillier_Wahlstrom_Lund/XfWYRpSbVY6cCBu3-15-HZWOAB6QwoLk0i14MtBUf5w
  16. ^ [a b] ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023. 
  17. ^ [a b] UPMC, Université Pierre et Marie Curie -. ”Anne L'Huillier” (på fr-FR). Arkiverad från originalet den 26 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170226220010/http://www.upmc.fr/en/university/history_and_famous_people/doctors_honoris_causa/dhc_2013/anne_l_huillier.html. Läst 26 februari 2017. 
  18. ^ [a b c] ”Prof. Anne L'huillier - AcademiaNet” (på engelska). www.academia-net.org. http://www.academia-net.org/profil/prof-anne-lhuillier/1135203. Läst 26 februari 2017. 
  19. ^ [a b c] ”Anne L'Huillier”. Atomic Physics, Faculty of Engineering, LTH. http://www.atomic.physics.lu.se/research/attosecond_physics/group_members/anne_lhuillier/. Läst 26 februari 2017. 
  20. ^ [a b] ”Nobelpristagaren Anne L'Huillier fortsatte föreläsa som om inget hade hänt”. DN.SE. 3 oktober 2023. https://www.dn.se/sverige/nobelpristagaren-anne-l-huillier-fortsatte-forelasa-som-om-inget-hade-hant/. Läst 4 oktober 2023. 
  21. ^ [a b c] ”Carl Zeiss Research Award” (på engelska). www.zeiss.com. Arkiverad från originalet den 19 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170219003440/https://www.zeiss.com/corporate/int/innovation-and-technology/research-award-winners.html. Läst 26 februari 2017. 
  22. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 371, 374. ISBN 9789178449729 
  23. ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2004-04-19. Läst 26 feb 2017.
  24. ^ [a b] ”Kungliga Vetenskapsakademien - Nya ledamöter”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227063702/http://www.kva.se/Nyheter/nyheter-2008-2001/Nya-ledamoter/. Läst 26 februari 2017. 
  25. ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
  26. ^ https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000046850463

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anne_L%27Huillier&oldid=54565247”