Anne Marie d'Orléans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anne Marie d'Orléans
Anne Marie som rosornas drottning.

Anne Marie d'Orléans, född 27 augusti 1669, död 26 augusti 1728, fransk prinsessa, hertiginna av Savojen och drottning av Sardinien, gift med Viktor Amadeus II av Savojen; de var kung och drottning av Sicilien 1713-1720 och blev 1720 Sardiniens första kungapar. Hon var dotter till hertig Filip I av Orléans och dennes första hustru Henrietta av England.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anne Marie beskrevs som vacker, värdig och vänlig. Anne gifte sig 1684 med Viktor Amadeus II av Savojen; först i Versailles i hans frånvaro, sedan i Chambéry före deras högtidliga intåg i Turin. Äktenskapet hade arrangerats av hennes blivande svärmor och hennes farbror Ludvig XIV. Hennes svärmor var en fransk allierad som hade haft Ludvig XIV:s stöd till sitt fortsatta maktinnehav trots att dennas mandat som förmyndarregent hade löpt ut 1680. Hennes svärmor hade inte avsagt sig sin fullmakt förrän kort före sin sons bröllop, och hon fortsatte att vara en franskallierad maktfaktor vid hovet.

Anne Marie och Viktors relation var först lycklig, men Viktor blev snart otrogen och ignorerade henne allt mer. Mellan 1689 och 1700 hade han en relation med Jeanne Baptiste d'Albert de Luynes. Anne Marie beskrivs som en ovanligt engagerad förälder då hon själv ville sköta döttrarnas uppfostran, men deras relation ska ändå inte varit nära.

Hennes relation till sin pro-franska svärmor var mycket god, och hon beskrivs som en ödmjuk och lojal svärdotter som underkastade sig sin svärmors vilja. Deras goda relation gav upphov till missnöje hos hennes make, som uppfattade den som politiskt hotfull. När Viktor Amadeus år 1690 bröt med Frankrike följde Anne Marie och hennes barn med då hennes svärmor lämnade huvudstaden i protest. Hon fick 1706 fly Turin då franska arméer belägrade staden. Hon var drottning av Sicilien 1713-20 och sedan drottning av Sardinien. När Viktor Amadeus blev kung av Sicilien 1713, övervägde han först att lämna Anne Marie kvar som regent då han besökte Sicilien inför sin kröning, men på grund av hennes nära relation till hans mor antog han att hon skulle låta sig styras av denna, och tog i stället med sig henne på resan. När den dåvarande tronarvingen avled 1715, drabbades både hon och Viktor Amadeus av en sådan svår depression att de båda lämnade hovet och drog sig tillbaka till Rivoli.

Anne Marie hade en privat villa som hon använde vid avkoppling; Vigna di Madama, som sedan fick namnet Villa della Regina.

Jacobitiska tronanspråk[redigera | redigera wikitext]

Anne var dotterdotter till Karl I av England och Skottland, och kunde alltså ställa krav på att få ingå i den brittiska tronföljden; mellan 1714 och 1720 var hon jakobitisk tronföljare, innan en son föddes på den manliga linjen. Då den manliga Stuart-linjen dog ut 1807 återgick anspråken till hennes gren; de jakobitiska tronpretendenterna efter 1807 härstammar alla från Anne genom hennes son, Karl Emanuel III.

Barn[redigera | redigera wikitext]

1) Maria Adélaïde (1685-1712) gift med Ludvig (le Petit Dauphin);

2) Marie-Anne (1687-1690);

3) Marie-Louise (1688-1714) gift med Filip V av Spanien;

4) Viktor Amadeus (1699-1715), prins av Piemonte;

5) Karl Emanuel III (1701-1773) kung av Sardinien och hertig av Savojen etc.;

6) Emanuel Filibert (1705-1705), hertig av Chablais;

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Clarissa Campbell Orr: Queenship in Europe 1660-1815: The Role of the Consort. Cambridge University Press (2004)


Företrädare:
Maria Johanna av Savojen-Nemours
Hertiginna av Savojen (gemål)
16841713
Efterträdare:
Titeln avskaffad
Företrädare:
Maria Lovisa av Savojen
Drottning av Sicilien (gemål)
17131720
Efterträdare:
Elisabeth Christina av Braunschweig-Wolfenbüttel
Företrädare:
Ny titel
Drottning av Sardinien (gemål)
17201728
Efterträdare:
Polyxena av Hessen-Rotenburg