Anne McCaffrey

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anne McCaffrey
Anne McCaffrey på 63:e World Science Fiction Convention, 2005
Anne McCaffrey på 63:e World Science Fiction Convention, 2005
Född Anne Inez McCaffrey
1926-04-01
Cambridge, Massachusetts
Död 2011-11-21
Wicklow (grevskap)
Yrke Författare
Nationalitet  USA
Språk Engelska
Verksam 1967-2011
Genrer Science fiction
Framstående verk Serien om Pern
Framstående priser Hugopriset 1968
Nebulapriset 1969
Make/maka H. Wright Johnson (skild)
Barn Alec Johnson
Todd McCaffrey
Georgeanne Kennedy
Officiell webbplats

Anne Inez McCaffrey, född 1 april 1926 i Cambridge, Massachusetts[1], död 21 november 2011 i County Wicklow, Irland[2], var en amerikansk science fiction-författare. Hon var den första kvinnan som tilldelades Hugopriset för ett skönlitterärt verk, nämligen sin kortroman Weyr Search, 1968. Året därefter blev hon även den första kvinnan att belönas med Nebulapriset, då för kortromanen Dragonrider.[3] 2005 fick hon utmärkelsen Damon Knight Memorial Grand Master Award av SFWA (Science Fiction and Fantasy Writers of America).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anne McCaffrey var dotter till George Herbert McCaffrey och Anne Dorothy McElroy McCaffrey. Hon hade två bröder, en äldre vid namn Hugh och en yngre vid namn Kevin. Hennes yngre bror led av sjukdomen osteomyelit och tillbringade en hel del tid på sjukhus.[4] Familjen flyttade till New York strax före den stora depressionen. Syskonen McCaffrey växte upp i ett hem fullt med djur och historier, och deras far läste ofta för dem ur historier som Tarzan och Djungelboken. McCaffrey gick som tonåring i den privata flickskolan Stuart Hall School i Virginia. Hon började skriva tidigt och det gick bra för henne i skolan.[5]

Anne McCaffrey vid en boksignering 2005.

McCaffrey tog examen från Radcliffe College 1947, och jobbade sedan ett tag inom reklam och med teater.[3] Med sig från Radcliffe hade hon en kanditatexamen i slaviska språk och litteratur.[2] Hon hade även en bra sopranröst och studerade sång i närmare ett årtionde. Hon blev intresserad av att regissera opera och gjorde den första uppsättningen i Amerika av Carl Orffs Ludus de Nato Infante Mirificus, där hon även själv medverkade på scenen (i rollen som häxa[6]).[7]

1950 gifte hon sig med Horace Wright Johnson och de fick tre barn innan de skilde sig 1970, och Anne McCaffrey flyttade till Irland och började med hästuppfödning.[3] Hon designade även sitt eget hus som hon döpte till Dragonhold-Underhill[8], namnet kommer sig dels av att det har bekostats av drakar[2] och dels för att hon var tvungen att gräva ut en kulle för att kunna bygga det[8].

På Irland läste hon också avancerade kurser i meteorologi vid Dublin City University.[1]

Anne McCaffrey dog den 21 november 20011 i sitt hem på Irland, till följd av att ha drabbats av en stroke.[9]

Författargärning[redigera | redigera wikitext]

All genres have their grand old dames… crime fiction still has PD James, romance had Barbara Cartland. In the fantasy and science fiction field, we were lucky indeed to have Anne McCaffrey. She was too modest to regard them as classics, but classics of the genre are what they became, outlandish planet-threatening mycorrhizoid spores and all. In a genre whose audience is often stereotyped as geeky males, in which its female authors often still feel it is a boys-only club when it comes to reviews of their work and airtime, McCaffrey was up there with Robert A Heinlein, Arthur C Clarke and Jack Williamson. She'll be deeply missed.
— Stephen Hunt[8]
There was a lot of excitement over Civil Rights then, and I was trying to get pregnant. So it occurred to me that one of the most basic rights was having a child of your own species. So, I sat down and typed out ‘Freedom of the Race.’
— Anne McCaffrey [5]

1952 skrev Anne McCaffrey sin första SF-novell, Freedom of the Race, som såldes till Sam Moskowitz vid den nystartade tidskriften Science Fiction Plus. Novellen var feministisk och handlade om kvinnor som gör uppror mot inkräktare från Mars.[5]

Anne McCaffrey romandebuterade 1967 med boken Restoree, en satir som smädade science-fictiongenrens bild av kvinnor som ägodelar.[2]

The books and stories were written unpretentiously and lyrically, with a refreshing taste for heroism and adventure as well as, perhaps surprisingly, an imaginative knowledge of biochemistry that made the dragons seem at least scientifically plausible.
— Christopher Prist, The Guardian, 2011-11-23 [7]

Mest känd är McCaffrey för sina böcker om planeten Pern.[3] De två prisbelönta kortromanerna Weyr Search och Dragonrider slogs ihop och bildade Dragonflight, den första boken i serien om Pern, som också översatts till svenska och som då fått titeln Drakryttarna. I Dragonquest, den andra boken om Pern, skrev McCaffrey in homosexuella som hjältemodiga stridspiloter inom militären - det skulle dröja 40 år innan något liknande var tillåtet i USAs egen militär.[10] Den tredje boken i serien, The White Dragon, blev 1978 den första science fictionromanen att hamna på New York Times bästsäljarlista.[11]

Flera av de senare böckerna i serien skrev McCaffrey tillsammans med sin son Todd.[3] Pernböckerna har sålts i miljontals exemplar, inspirerat ett överflöd av fan fiction och lett till en rad akademiska studier.[2]

Back in 1967, I was sitting in my living room in Sea Cliff, Long Island, wondering what sort of creatures I could use in my next story. Since S-F is a “what-if” form of fiction, I suddenly wondered, “what if dragons were the good guys?” Then I had to develop a planet which needed a renewable airforce against some unknown menace and came up with Pern, dragons, Thread and humans who Impressed a hatchling in a lifelong symbiotic relationship.
— Anne McCaffrey som svar på frågan vad som inspirerat henne till att skriva berättalserna om Pern.[12]
Holländsk karta över Perns norra kontinent.
Anne McCaffrey på Dragon Con 2008. Fotografen stod själv i kö i över en timme och vittnade om att kön bakom sträckte sig minst lika långt.

Hon hann även med att skriva åtskilliga andra bokserier i science fiction-genren. Hon skrev musik som hör till Pern, där barder har rollen att berätta om historiska händelser i sin musik. Barderna utbildas vid en akademi, och detta beskrivs även i böckerna om Pern.

1989 var McCaffrey hedersgäst på Dragon Con, ett konvent som det året fick byta lokal för att kunna ta emot alla de 2 400 fans som dök upp.[13]

Anne McCaffrey var författare och medförfattare till närmare 100 böcker under sin livstid.

Enligt författaren Elizabeth Ann Scarborough var Anne McCaffrey den som förde in karaktärsutveckling och mänskliga relationer i science fictiongenren, att hon var den som förde in känslor där det tidigare mest handlat om maskiner och äventyr.[10]

McCaffrey svarade på brev från sina fans så sent som samma månad som hon avled.[8]

I write science-fiction, (s-f for short). Fantasy usually contains some form of magic. I stick to newtonian logic.
— Anne McCaffrey som svar på frågan om hennes böcker ska betraktas som fantasy eller science fiction.[12]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Hugopriset 1968, kategorin för bästa kortroman, för Weyr Serch[14]
McCaffrey var även en av finalisterna till Hugopriset 1969, 1970, 1972, 1979, 1984 och 1992.[15]
  • Nebulapriset 1969, kortromanskategorin, för Dragonrider
  • Gandalf Award 1979, för The White Dragon[16]
  • Golden Pen Award 1982[17]
  • Utmärkelsen Damon Knight Memorial Grand Master Award, 2005
  • Upptagen i Science Fiction Hall of Fame, 2006[18]


Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker som inte ingår i någon serie[redigera | redigera wikitext]

Böcker i serien om Pern[redigera | redigera wikitext]

Böcker i serien som inte är översatta till svenska:

(Dragonsblood, Todd McCaffrey, 2005 ISBN 978-0-345-44124-9)
(Dragonheart, Todd McCaffrey, 2008 ISBN 978-0-582-36401-1)
(Dragongirl, Todd McCaffrey, 2010 ISBN 978-0-593-05587-8)

Böcker i serien The Brain & Brawn Ship[redigera | redigera wikitext]

(The Ship Errant, av Jody Lynn Nye, 1996 ISBN 978-0-671-87854-2)
(The Ship Avenged, av S.M. Stirling, 1997 ISBN 978-0-671-87861-0)

Böcker i serien Talent[redigera | redigera wikitext]

Pegasus[redigera | redigera wikitext]

The Tower and the Hive[redigera | redigera wikitext]

  • The Rowan
  • Damia
  • Damia's Children
  • Lyon's Pride
  • The Tower and the Hive

Böcker i trilogin Crystal Singer[redigera | redigera wikitext]

En annan serie av författaren är Crystal Singer Books. En ung kvinna, Killashandra, misslyckas i sin karriär som sångare, men hittar en ny som uppletare och utgrävare av värdefull kristall på den oländiga, farofyllda planeten Ballybran. Titlar i den serien:

  • The Crystal Singer
  • Killashandra
  • Crystal Line

Böcker i serien Petaybee[redigera | redigera wikitext]

Böckerna i den här serien skrev McCaffrey tillsammans med Elizabeth Ann Scarborough.

Original Series[redigera | redigera wikitext]

  • Powers That Be
  • Power Lines
  • Power Play

Twins of Petaybee[redigera | redigera wikitext]

  • Changelings
  • Maelistrom
  • Deluge

Böcker i serien Acorna[redigera | redigera wikitext]

Böckerna i den här serien skrev McCaffrey tillsammans med Margaret Ball och Elizabeth Ann Scarborough. Serien handlar om flickan Acorna som hittas ensam ute i rymden i en räddningskapsel. Acorna har ett horn i pannan och speciella förmågor. Snart uppstår diskussionen om huruvida detta horn skall avlägsnas eller om flickan ska isoleras för vetenskapliga studier. Istället rövas hon bort till planeten Kezdet.

  • Acorna: The Unicorn Girl, med Margaret Ball, 1997
  • Acorna's Quest, med Margaret Ball, 1998
  • Acorna's People, med Elizabeth Ann Scarborough, 1999
  • Acorna's World, med Elizabeth Ann Scarborough, 2000
  • Acorna's Search, med Elizabeth Ann Scarborough, 2002
  • Acorna's Rebels, med Elizabeth Ann Scarborough, 2003
  • Acorna's Triumph, med Elizabeth Ann Scarborough, 2004

Facklitteratur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Todd McCaffrey

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bolfing, Kate. ”The Dragonlady, Anne McCaffrey”. Ferrum College. http://www2.ferrum.edu/thanlon/profwrit/anne.htm. Läst 7 juni 2014. 
  2. ^ [a b c d e] ”Anne McCaffrey, Author of ‘Dragonriders’ Fantasies, Dies at 85”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2011/11/24/arts/anne-mccaffrey-dragonriders-author-dies-at-85.html?_r=0. Läst 7 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d e] ”Anne McCaffrey (1926-2011)”. Locus Publications. http://www.locusmag.com/News/2011/11/anne-mccaffrey-1926-2011/. Läst 7 juni 2014. 
  4. ^ Miller, Cheryl B.. ”Anne McCaffrey Biography - timeline of events in Anne McCaffrey's life”. mccaffrey.srellim.org. http://mccaffrey.srellim.org/biography.htm. Läst 7 juni 2014. 
  5. ^ [a b c] Liptak, Andrew. ”Anne McCaffrey's Dragons”. Kirkus Media. https://www.kirkusreviews.com/features/anne-mccaffreys-dragons/. Läst 8 juni 2014. 
  6. ^ ”Anne’s Biography”. Anne McCaffreys officiella hemsida. http://pernhome.com/aim/anne-mccaffrey/annes-biography/. Läst 8 juni 2014. 
  7. ^ [a b] Priest, Christopher. ”Anne McCaffrey obituary”. The Guardian. http://www.theguardian.com/books/2011/nov/23/anne-mccaffrey-obituary. Läst 8 juni 2014. 
  8. ^ [a b c d] ”Anne McCaffrey, Pern creator, dies aged 85”. The Guardian. http://www.theguardian.com/books/2011/nov/23/anne-mccaffrey-pern-dies-85. Läst 7 juni 2014. 
  9. ^ ”Anne McCaffrey: April 1, 1926 — November 21, 2011”. suvudu.com/Random House. http://sf-fantasy.suvudu.com/2011/11/anne-mccaffrey-april-1-1926-november-21-2011.html. Läst 8 juni 2014. 
  10. ^ [a b] Rice, Arwyn. ”Port Townsend author remembers old friend and sci-fi hall of famer Anne McCaffrey”. peninsuladailynews.com. http://www.peninsuladailynews.com/article/20111205/news/312059993/port-townsend-author-remembers-old-friend-and-sci-fi-hall-of-f. Läst 8 juni 2014. 
  11. ^ ”A biography of one of the first women to achieve international success writing science fiction”. University Press of Mississippi. http://www.upress.state.ms.us/books/998. Läst 8 juni 2014. 
  12. ^ [a b] ”Frequently Asked Questions » The Worlds of Anne McCaffrey”. Anne McCaffreys officiella hemsida. http://pernhome.com/aim/?page_id=40. Läst 8 juni 2014. 
  13. ^ ”History - Dragoncon”. dragoncon.org. http://www.dragoncon.org/?q=history. Läst 8 juni 2014. 
  14. ^ ”1968 Hugo Awards”. The Hugo Awards. http://www.thehugoawards.org/hugo-history/1968-hugo-awards/. Läst 7 juni 2014. 
  15. ^ ”Hugo Award History”. The Hugo Award. http://www.thehugoawards.org/hugo-history/. Läst 7 juni 2014. 
  16. ^ ”Gandalf Awards Winners By Name”. SFADB (science fiction awards database). http://www.sfadb.com/Gandalf_Awards_Winners_By_Name. Läst 30 juni 2014. 
  17. ^ ”Anne McCaffrey, 1926-2011”. Hamden Library. http://hamdenpubliclibrary.blogspot.se/2011/11/anne-mccaffrey-1926-2011.html. Läst 30 juni 2014. 
  18. ^ ”Science fiction author Anne McCaffrey dies at 85”. Today/NBC. http://www.today.com/id/45409015/ns/today-today_books/t/science-fiction-author-anne-mccaffrey-dies/. Läst 8 juni 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Anne Inez McCaffrey, Forty Years of Publishing. An International Bibliography, Mathew D. Hargreaves, 1992
  • Anne McCaffrey, A Critical Companion, Greenwood Press 1996 ISBN 978-0313294501
  • Dragonholder The Life and Dreams (So Far) of Anne McCaffrey By Her Son, Todd McCaffrey, Del Rey/Ballantine Books, 1999 ISBN 978-0345422170
  • Anne McCaffrey: Science Fiction Story Teller, Martha Trachtenberg, Enslow Publishers, 2001 ISBN 978-0766011519
  • Anne McCaffrey: A Life with Dragons, Robin Roberts, University Press of Mississippi, 2007 ISBN 978-1578069989
  • Dragonwriter: A Tribute to Anne McCaffrey and Pern, redaktör Todd McCaffrey (bidrag av bland annat Elisabeth Moon, Michael Whelan, Mercedes Lackey och David Brin), Smart Pop, 2013 ISBN 978-1937856830

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]