Anne de Montmorency

Anne de Montmorency, porträtt av Léonard Limosin från 1556 på Louvren.

Anne de Montmorency, född 15 mars 1493, död 12 november 1567, var en fransk hertig och krigare.

Som ung deltog Anne de Montmorency i Frans I:s första italienska fälttåg och de följande krigen. Han tillfångatogs tillsammans med kungen i slaget vid Pavia 1525. Efter frigivandet blev Anne de Montmorency en av kungens mest inflytelserika rådgivare och konnetabel 1538. Hans mål var en fredlig politik och försoning med kejsaren. Frans I övergav dock denna linje och Montmorency miste sitt inflytande. Han återvann det delvis under Henrik II och utnämndes 1551 till hertig men blev 1557 fången i slaget vid Saint-Quentin och lösgavs först 1559, då han fann sig undanträngd av Guiserna. I religionskrigen under Karl IX:s regering slöt han sig, trots sitt släktskap med Gaspard de Coligny, till hugenotternas bekämpare för att trygga centralmakten i Frankrike. Fången 1562–1563, deltog han åter i kampen 1567, då han stupade. Montmorency var en av tidens största godsägare. Han hade även ett visst konstintresse och skapade en betydande tavelsamling.

Källor

• Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 93