Annedal, Göteborg
Annedal är en stadsdel och ett primärområde i Göteborgs kommun, tillhörande stadsdelsnämndsområde Majorna-Linné. Annedal ligger innesluten mellan Landalabergens branter i öster och söder, Nilssonsberg i norr och Kommendantsängens täta stenstad i väster. Stadsdelen har en areal på 27 hektar.[1]
Innehåll |
[redigera] Historia
Annedal fick sitt namn efter den herrgård som låg ungefär vid dagens Annedalsskolan, vid Spekebergsängen. Herrgården kallades Anneberg efter dåvarande ägaren, handelsmannen Hans Andersson Swebelius († 1791) fru Anna Hedvig, född Moberg. Herrgården fick alltså heta Anneberg och Spekebergsängen kallades "Anne Dahl" redan 1786 (Annedahl 1819).[2]
Fram till början av 1870-talet fanns här mest ängs- och betesmark, förutom i närheten av Nilssonsberg där markerna var uppodlade. Annedal tillhörde historiskt Örgryte och låg på Krokslätt Nordgårdens ägor. Genom ett kungligt brev den 3 november 1870, stadgades att 3/80 mantal av frälsehemmanet Krokslätt Nordgården "... före innevarande års utgång... " skulle skuljas från Örgryte socken och införlivas med Göteborgs stads område.[3] Staden köpte också egendomen Ryet i de södra delarna av det blivande Annedal och en stadsplan upprättades för hela området samma år. På förslag av tillförordnade stadsingenjören Brandel beslöt stadsfullmäktige den 28 november 1871 att stadsdelens namn skulle vara Annedal. Förstaden Annedal bestod av jordegendomarna Eden och Ryet. År 1872 godkändes den stadsplan för området som Robert Söderqvist uppgjort.
Annedal var från början en utpräglad stadsdel för arbetarboende, på gränsen till medelklass. I de södra delarna uppfördes institutioner som Folkskoleseminariet och Epidemisjukhusområdet med Barnbördshuset. Annedalskyrkan, som egentligen ligger söder om stadsdelsgränsen, invigdes 1910.
De allra första landshövdingehusen i kvarteret Ananasen byggdes 1876-1881, och en nyhet för den tiden var att flera hus uppfördes av byggnadsföreningar och bostadsbolag. Vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil.
Vid Rygatan 16 i Annedal öppnades Sveriges första "Änkehem", den 19 januari 1909.[4]
1961 började hus köpas upp för sanering i Annedal och 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg, och fyra år senare antogs den hårt kritiserade stadsplanen, varefter det övriga Annedal började rivas från norr till söder. All träbebyggelse var i princip borta år 1973, endast stiftelsehusen och Annedalsskolan sparades. Dock revs de vackra landshövdingehusen och villorna vid Linnéplatsen först i början av 1980-talet.
Annedals församling, som dock även omfattar bland annat stadsdelen Guldheden, har 17 102 invånare (2009).[5]
[redigera] Byggnadskvarter
Annedal omfattar följande byggnadskvarter: N:o 1 Äpplet, N:o 2 Päronet, N:o 3 Krikonet, N:o 4 Plommonet, N:o 5 Aprikosen, N:o 6 Ollonet, N:o 7 Persikan, N:o 8 Druvan, N:o 9 Bananen, N:o 10 Citronen, N:o 11 Ananasen, N:o 12 Brödfrukten, N:o 13 Mandeln, N:o 14 Oliven, N:o 15 Apelsinen, N:o 16 Pomeransen, N:o 17 Fikonet, N:o 18, Dadeln, N:o 19 Valnöten, N:o 20 Hasselnöten, N:o 21 Kastanjen, N:o 22 Kokosnöten.[6]
[redigera] Referenser
- Noter
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s. 2
- ^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 77, 79-80
- ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 394
- ^ Nationalencyklopedin på internet (abonnemang). Sökord : Annedal
- ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris 1472782, s. 9
- Källor
- Göteborg, Sven Schånberg, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5
- Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5
- Göteborg till fots, Göran Berger, utgiven av Göteborg & Co, Göteborg 1995 ISBN 91-972616-0-2
- Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2002 ISBN 91-630-5465-5
- Annedal, Gösta Carlsson, Warne Förlag, Partille 2004 ISBN 91-86425-61-7 s. 165-166
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.), s. 10
- Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-26
[redigera] Externa länkar
|
|||||||