Annie Besant

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Annie Besant
Bildtolkning av musik av Charles Gounod, gjord av Besant and C.W. Leadbeater i boken Thought-Forms (1901)

Annie Besant, född Wood 1 oktober 1847 i London, död 20 september 1933 i Adyar i Indien, var en brittisk teosof. Hon var svägerska till Walter Besant.

Besant kom från ett strängt religiöst och frikyrkligt hem, och gifte sig 1867 med prästen Frank Besant. Hon gled dock snart över till en ateistisk och politisk radikal åskådning, och trädde ur statskyrkan, något som ledde till att hon och hennes make separerade 1873. Hon anslöt sig till den radikale ateisten Charles Bradlaugh och de socialistiska Fabianerna. Besant och Bradlaugh publicerade en avhandling, där de förespråkade födelsekontroll, varpå de åtalades och Besant förlorade vårdnaden om sin dotter. 1887-1890 var hon medlem av Londons skolkommission.

1889 blev hon anhängare till Madame Blavatsky. Därefter föreläste hon om teosofi. Hon stödde Indiens frigörelse och 1917 blev hon ordförande för Hindu National Congress, och hade dessförhinnan grundat The central Hidu college i Benares 1898 och därefter The central Hindu girls school 1904, även det i Benares.

Besant var en av de första kvinnliga frimurarna.

Svenska översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Äktenskapet sådant det varit, sådant det är och sådant det borde vara (1881)
  • Lagen för folkökningen: dess följder (The law of population) (1881)
  • Giordano Bruno (översättning J.E.R., 1889)
  • Människans sju principer (Teosofiska bokförlaget, 1892)
  • Döden - och sedan? (översättning Victor Pfeiff, Teosofiska bokförlaget, 1893)
  • Utkast till en själfbiografi (översättning Victor Pfeiff, 1894)
  • Självet och dess höljen: fyra föreläsningar (översättning E. Z., Teosofiska bokförlaget, 1895)
  • Reinkarnationen eller återfödelsen översättning H., Teosofiska bokförlaget, 1895)
  • Karma (översättning H., Nordin & Josephson, 1897)
  • I förgården (Nordin & Josephson, 1897)
  • En inledning till teosofien (översättning H. S. (dvs. Hjalmar Setterberg), Nordin & Josephson, 1898)
  • Fyra världsreligioner: hinduismen, Zoroasters lära, buddhismen, kristendomen: föreläsningar hållna vid Teosofiska samfundets tjuguförsta årsmöte i Adyar, Madras (översättning A. F. Åkerberg, Nordin & Josephson, 1898)
  • Den uråldriga visdomen: grunddragen af de teosofiska lärorna (översättning A. F. Å. (dvs. A. F. Åkerberg) och G. Z., Nordin & Josephson, 1900)
  • Lärjungeskapets väg: fyra föreläsningar hållna vid Teosofiska samfundets 20:e årsmöte i Adyar, Madras, Indien d. 27-30 dec. 1895 (översättning E. K., Nordin & Josephson, 1901)
  • Kristendomens inre lära, eller esoterisk kristendom (översättning Helen Sjöstedt, Brusewitz, 1908)
  • Elementär teosofi (1910)
  • Tider som stunda (Nordiska bokhandeln, 1911)
  • Tankekraft: dess kontrollerande och uppodling (Thought power) (Svenska teosofiska bokförlaget, 1911)
  • Teosofi (översättning Elin Storckenfeldt-Lindborg, Wahlström & Widstrand, 1913)
  • Karma: lagen om orsak och verkan (översättning Elin Hyldahl, Nordiska bokhandeln, 1916)
  • Livets gåta (1917)
  • Teosofien och den nya psykologien (översättning Gustaf Lindborg, Svenska teosofiska bokförlaget, 1920)
  • Vårt liv i tre världar (Man's life in three worlds) (översättning Ingeborg Schönmeyr, Svenska teosofiska bokförlaget, 1921)
  • Esoteriks kristendom eller de mindre mysterierna (översättning Thure Frölander, Svenska teosofiska bokförlaget, 1922)
  • En inledning till yoga (Svenska teosofiska bokförlaget, 1923)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]