Anrep

	Anrep
	Heraldiskt vapen Svenska ätten Anreps vapen.
Ursprung	Ätten var under medeltiden bosatt i Tyskland och upptog namnet efter Anreppen som ligger i närheten av Paderborn i Westfalen.
Stamfar	Gustaf Anrep af Soor (1616-1666) naturaliserades som svensk adelsman
Framstående	Gabriel Anrep (1821-1907), genealog
Sveriges riddarhus
Introducerad	1635
Grad	Adlig ätt nr 236
Riddarhuset i Reval
Namn	von Anrep
Introducerad	1745
Värdighet	Adlig ätt nr:
Riddarhuset i Riga
Namn	von Anrep
Introducerad	1747
Värdighet	ätt nr:
Riddarhuset i Mitau
Namn	von Anrep
Introducerad	1854
Värdighet	ätt nr:
Adel i Ryssland
Namn	von Anrep-Elmpt
Naturaliserad	1853
Värdighet	Grevlig
† Utslocknad i Ryssland
Utslocknad	1931

Anrep^[a] är en tysk, svensk, estländsk, kurländsk, rysk och livländsk adelsätt, känd från medeltiden, ursprungligen från Westfalen.^[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ätten var under medeltiden bosatt i Tyskland och upptog namnet efter Anreppen som ligger i närheten av Paderborn i Westfalen. Två bröder, omnämnda 1313, är de första personerna ur ätten som är historiskt belagda. Ätten flyttade sedermera med Tyska orden till Livland där Adolf Anreps son Goswin Anrep (nämnd 1470–1501) är känd.

Förgreningar[redigera | redigera wikitext]

Livland[redigera | redigera wikitext]

Den yngre livländska grenen har introducerats med namnet von Anrep på riddarhusen i Livland 1747, Estland 1745 (huset Tecknal) och Kurland 1854. 1853 upphöjdes en av dessa grenar i grevlig värdighet i Ryssland med namnet von Anrep-Elmpt, men den grenen slocknade 1931.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den svenska ätten härstammar från hans äldste son, som blev förfader till den Reinhold Anrep (död 1622) som inflyttade till Sverige 1601, och skrev sig till Åkerby i Närke. Hans son i andra äktenskapet med Dorothea von Tiesenhausen – Gustaf Anrep – naturaliserades som svensk adelsman och introducerades år 1635 på nummer 236. Han var gift med Christina Siöblad dotter till Anders Nilsson Sjöblad nummer 75 och Britta Olofsdotter Oxehufvud. Ätten fortlevde på svärdssidan med endast en son, majoren vid Närke och Västmanland regemente, Reinhold Anrep, vars hustru Brita Graan var dotter till Johan Graan och Elisabeth Bure, båda tillhörande Bureätten.^{[källa behövs]}

Den svenska adelsätten utgick på svärdssidan 2004, men en utvandrad gren av denna, bosatt i Australien, är fortlevande.^{[källa behövs]} Elisabet Anrep-Nordin behöll sitt flicknamn Anrep när hon gifte sig Nordin, och hennes son Birger Anrep-Nordin tog hennes dubbelnamn.

Den 31 december 2022 uppgav Statistiska centralbyrån att det fanns 8 personer med efternamnet Anrep^[2] och 10 med efternamnet Anrep-Nordin som var folkbokförda i Sverige.^[3]