Ante Gotovina
| Ante Gotovina | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 12 oktober 1955 Tkon, SR Kroatien, Jugoslavien |
| I tjänst för |  Frankrike Kroatien |
| Försvarsgren | Kroatiska armén |
| Tjänstetid | 1991-2000 (I kroatiska armén) |
| Grad | Caporal-chef (I franska armén) Generallöjtnant (I kroatiska armén) |
| Utmärkelser | Furst Domagoj-orden Ban Jelačić-orden Kroatiska kors-orden m.fl. |
Ante Gotovina, född 12 oktober 1955 i orten Tkon på ön Pašman nära Zadar i Kroatien, är en tidigare general som tjänstgjorde i kroatiska armén under det kroatiska självständighetskriget 1991-1995.
2008-2012 stod Gotovina åtalad vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY), anklagad för krigsförbrytelser i samband med Operation Storm, men frikändes den 16 november 2012 då rätten funnit honom oskyldig till alla åtalspunkterna.[1]
Militär yrkesbana[redigera | redigera wikitext]
Gotovina lämnade Kroatien (då en delrepublik i Jugoslavien) redan som 17-åring. År 1973, strax innan sin 18-årsdag, gick han med i den Franska främlingslegionen där han gick under pseudonymen Ivan Grabovac. Gotovina tillbringade fem år i legionen och tjänstgjorde bland annat i Zaire och Tchad. Efter sin tid i Främlingslegionen arbetade Gotovina som livvakt i Frankrike och i slutet av 1980-talet flyttade han till Sydamerika där han tränade högerextrema paramilitära grupper i Argentina, Guatemala och Colombia. I Colombia träffade han sin andra fru Ximena.
År 1991 då kriget i Kroatien utbröt tog Gotovina värvning i det kroatiska nationalgardet, sedermera den kroatiska armén, och visade tidigt tecken på ledarskap, vilket berodde på hans stridserfarenheter från främlingslegionen. År 1994 hade hans insatser gett honom militärtiteln generallöjtnant.
Krigsförbrytarprocessen[redigera | redigera wikitext]
Gripandet[redigera | redigera wikitext]
År 2001 väckte ICTY åtal mot Gotovina och en internationell arresteringsorder utfärdades. Efter att ha fått tips från den kroatiska underrättelsetjänsten greps Gotovina av spansk polis den 8 december 2005 på Teneriffa, Kanarieöarna, Spanien där han hållit sig gömd. Flera utomstående bedömare trodde fram till dess att han troligen var kvar i Kroatien. I ett försök att sätta press på den kroatiska regeringen fördröjde EU länge processen för Kroatiens medlemskapsförhandlingar, eftersom landet ansågs skydda honom.
Anklagelser[redigera | redigera wikitext]
Gotovina anklagades tidigare för krigsförbrytelser av Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Några av åtalspunkterna var bland annat sanktioneringen av krigsbrott under offensiverna Operation Storm och Operation Mistral.
Frikännandet[redigera | redigera wikitext]
År 2011 fann rätten honom skyldig och han dömdes till 24 års fängelse.[2] Gotovina överklagade domen och den 16 november 2012 fann rätten honom oskyldig till samtliga åtalspunkter. Han försattes på fri fot och återvände till Kroatien.[3]