Antimonklorid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Antimonklorid
StrukturformelGeometrisk modell
Systematiskt namn Antimontriklorid
Övriga namn Klorantimon
Kemisk formel SbCl3
Molmassa 228,13 g/mol
Utseende Färglös kristallinsk massa
CAS-nummer 10025-91-9
Egenskaper
Densitet 3,14 g/cm³
Löslighet (vatten) 9100 g/l (20 °C)
Smältpunkt 73,4 °C
Kokpunkt 220,3 °C
Faror
NFPA 704 NFPA 704.svg
LD50 525mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Antimonklorid är en färglös eller svagt gul kristallinsk massa, som är löslig i alkohol, eter, bensol och kolsvavla. Saltet är lösligt i liten mängd vatten och bildar då antimonylklorid, SbOCl och saltsyra. Antimonklorid suger i luft till sig luftens fuktighet och delikvescerar. Den framställs ur antimontrisulfid, som kokas med saltsyra varvid kloriden sublimerar. Antimonklorid används inom veterinärmedicinen, men också, på grund av sina etsande egenskaper, för bronsering av järn och stål. Tillsammans med andra salter, som t ex magnesiumklorid, kan den användas som betmedel vid färgning av bomull.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952