Antiviralt medel

Från Wikipedia
Version från den 10 december 2017 kl. 22.38 av 87.241.109.30 (Diskussion) (från aids till HIV)

Antivirala medel är mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation, de kallas ofta bromsmediciner. De botar alltså inte virussjukdomar, utan bromsar deras utveckling. De används för att sakta in förloppet hos obotliga sjukdomar som till exempel HIV.

Antivirala läkemedel verkar antingen genom att blockera viruset från att infektera cellen genom att blockera virusets ytreceptorer, genom att blockera virusspecifika proteas eller genom att blockera replikation av virusets arvsmassa.

Flera antivirala medel ger svåra biverkningar, och många virus utvecklar lätt resistens mot medlen. Eftersom replikationen av virus är som störst direkt efter sjukdomsutbrott bör läkemedlet tas så snart som möjligt för att få så stor effekt som möjligt.

Hämning av inträde i cellen

Vissa stammar av HIV-viruset använder sig av ytreceptorn CCR5 för att ta sig in i cellen. Genom att blockera denna receptorn med läkemedlet maravirok kan man hindra viruset att ta sig in i cellen. Det finns även två inträdeshämmare som förhindrar influensaviruset att ta sig in i cellen, nämligen rimantadin och amantadin.

Hämning av DNA-syntes

Genom att hämma RNA- eller DNA-syntesen förhindras bildandet av nya virus. Detta kan göras med sk "falska byggstenar" NRTI eller genom att hämma enzymet omvänt transkriptas med läkemedel från gruppen NNRTI.

Frisättning

Läkemedel som Zanamivir hämmar frisättning av nya virus genom att hämma enzymet neuraminidas. Genom att frisättningen hämmas kan inte viruset spridas lika lätt i kroppen.

Ett exempel på ett antiviralt läkemedel är Aciclovir. Zovirax och Virofral är ytterligare två antivirala läkemedel.

Antivirala medel

Referenser

  1. ^ Forskning & Framsteg, 2009 nr 2, sida 46, Intellecta infolog, Solna 2009, ISSN 0015-7937