Användarvänlighet
Från Wikipedia
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Användarvänlighet (professionellt vanligtvis användbarhet) är ett begrepp på hur enkelt och bekvämt ett designobjekt är för användaren. Det är vanligt att tala om användarvänlighet för teknisk apparatur och mjukvara för datorer. Användarvänlighet kan mätas både kvalitativt och kvantitativt.
Viktiga faktorer för användarvänlighet är
- graden av komplexititet i användargränssnittet
- ergonomiska aspekter för användaren
MDI (Människa- Data interaktion) behandlar aspekten användarvänlighet. MDI sägs komma från MMI (Människa- Maskin interaktion) och ergonomi.
Det finns ingen enhetlig definition av begreppet användarvänlighet. Nielsen (1993) skriver om attribut som brukar associeras till ordet:
- Lätt att använda: Så användaren snabbt kommer igång
- Effektivt att använda: När användaren har lärt sig systemet måste det vara effektivt att arbeta med.
- Lätt att komma ihåg: Det måste gå att återkomma till systemet efter en tids frånvaro och ändå komma ihåg hur det fungerar.
- Få fel: Användaren skall kunna göra så få fel som möjligt. Om en ändå gör fel måste det gå att komma tillbaka till
situationen innan felet uppstod.
- Subjektivt tilltalande: Det skall kännas ”angenämt” att använda systemet. Man skall känna att det är tilltalande att jobba med systemet.
Personer som jobbar med användarvänlighet kan vara använbarhetsarkitekter, webbdesigners och kognitionsvetare.
