Apatit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Apatit
Apatit
Strunz klassificering 08.BN.05
Kemisk formel Ca5(PO4)3(F,Cl,OH)
Färg Grön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun
Förekomstsätt Tabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat
Kristallsystem Sexkantig dipyramidal
Spaltning Otydlig
Brott Conchoidal till ojämn
Hårdhet (Mohs) 5
Glans Glaskropp
Dispersion 0,013
Transparens Transparent till genomskinlig
Streckfärg Vit
Specifik vikt 3,16 – 3,22

Apatit är en hexagonalt kristalliserande mineralgrupp, bestående av kalciumfosfat blandat med antingen kalciumfluorid eller kalciumklorid. Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta förekommer.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Den apatit som förekommer i Sverige är nästan uteslutande en blandning av kalciumfosfat och kalciumfluorid, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5 – 10 %. Detta är fallet vid se stora svenska malmförekomsterna i Kirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel (bl a thomasfosfat). Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester.

Apatit är också det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Bra böcker lexikon, 1973


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Se även[redigera | redigera wikitext]