Apostoliska trosbekännelsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel är en del i serien

Korset på Heliga gravens kyrka i den kristna delen av Jerusalem. Många kristna anser att det är platsen där Jesus korsfästes.

 
Jesus Kristus
Jesu liv enligt Nya testamentet · Uppståndelsen · Påsk
Grundande
Kyrka · Apostlarna · Guds rike · Evangelium · Tidsaxel · Paulus · Petrus
Bibeln
Gamla Testamentet · Nya Testamentet ·
Kanon · Apokryferna
Teologi
Frälsning · Dop · Treenighetsläran · Fadern · Sonen · Den Helige Ande · Teologihistoria · Mariologi · Apologetik
Historia och traditioner
Kyrkofäderna · Konstantin · Koncilier · Trosbekännelserna · Mission · Stora schismen 1054 · Korståg · Reformationen · Motreformationen
Riktningar
Allmänt
Predikan · Bön · Ekumenik · Musik · Konst · Liturgi och riter · Kalender · Symboler
P christianity.svg Kristendomsportalen

Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn.

Den apostoliska trosbekännelsen (äldre namn Apostoliskt symbolum[1]) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.

Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet.[2][3][4] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets tionde kapitel, vers 9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.

Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom östkyrkan, där man enbart använder den Nicaenska trosbekännelsen. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla kyrkosamfund.

Varianter i bruk[redigera | redigera wikitext]

Vid läsande av trosbekännelsen inom Danska folkkyrkan låter man den föregås av en förnekelsen av djävulen som på danska lyder: Vi forsager Djævelen og alle hans gerninger og alt hans væsen.[5]

Moderna svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]

Äldre översättning[redigera | redigera wikitext]

Återfinns bland annat i Den svenska kyrkohandboken (Svenska kyrkans ritualhandbok) från 1986.

  • Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
    himmelens och jordens skapare.


Katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Vatican Tiber View 2003-06-08.jpg
Peterskyrkan i Vatikanstaten, Rom.

 
Organisation
Påven: Franciskus
Heliga stolen  · Vatikanstaten
Kardinalskollegiet  · Biskopskollegiet
Ekumeniska koncilier  · Kanoniska rätten
Latinska kyrkan  · Katolska östkyrkor
Bakgrund
Tio budorden · Katolicism · Kyrkohistoria
Apostolisk succession · Kyrkofäderna
Kyrkolärare · Jesu: korsfästelse, uppståndelse, himmelsfärd; Maria
Teologi
Treenigheten: Fadern, sonen, helig ande
Frälsning · Dop · Bibeln · Sakramenten
Apologetik · Mariologi · Helgon
Liturgi
Trosbekännelsen  · Bön · Eukaristin
Bibelkanon · Liturgiskt år

Riter: romersk, armenisk, alexandrinsk, byzantisk, antiokensk, västsyrisk, östsyrisk

Katolska kyrkan i Sverige
Stockholms katolska stift  · Biskop Anders Arborelius  · Kyrkohistoria  · Katolska domkyrkan  · Newmaninstitutet  · Caritas Sverige  · Vikariatet för de östkatolska kyrkorna  · Nordiska biskopskonferensen
Stockholms katolska stifts heraldiska vapen

Romersk-katolska kyrkan i Sverige använder sig av den äldre översättningen ovan, med den skillnaden att ”en helig, allmännelig kyrka” i stället lyder ”den heliga katolska kyrkan”.

Nyare översättning[redigera | redigera wikitext]

Återfinns bland annat i Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok från 2003.

  • Vi tror på Gud, allsmäktig Fader,
    himlens och jordens skapare.
  • Vi tror på den heliga Anden,
    den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap,
    syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet.

Amen

Översättningen använd av svenskspråkiga församlingar i Finland[redigera | redigera wikitext]

Inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka är följande version den officiella på svenska:

  • Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige,
    himmelens och jordens skapare
  • och på Jesus Kristus,
    Guds ende son, vår Herre,
    som blev avlad av den heliga anden,
    och föddes av jungfru Maria.
    Led under Pontius Pilatus,
    korsfästes, dog och begravdes,
    steg ner till dödsriket,
    uppstod på tredje dagen från de döda,
    steg upp till himlarna,
    sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida,
    och skall komma därifrån för att döma levande och döda
  • och på den heliga Anden,
    en helig, allmännelig kyrka,
    de heligas gemenskap,
    syndernas förlåtelse,
    kroppens uppståndelse
    och det eviga livet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904–26 (om NF)
  2. ^ Jack Rogers, Presbyterian Creeds (Westminster John Knox Press 1985 ISBN 978-0-66425496-4), pp. 62-63
  3. ^ ”James Orr: The Apostles' Creed, in International Standard Bible Encyclopedia”. Reformed.org. Arkiverad från originalet den June 22, 2011. http://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http://www.reformed.org/documents/apostles_creed_orr.html. Läst 2011-05-19. Okänd parameter deadurl
  4. ^ Apostles Creed
  5. ^ Boye, Anne. ”Trosbekendelsen” (på danska). Folkekirken. http://www.folkekirken.dk/tro-og-liv/trosbekendelsen/. Läst 19 maj 2013.