Arabpetrell

Från Wikipedia
Arabpetrell
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläkteBulweria
ArtArabpetrell
B. fallax
Vetenskapligt namn
§ Bulweria fallax
AuktorJouanin, 1955

Arabpetrell[2] (Bulweria fallax) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar,[3] som förekommer i Indiska oceanen.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arabpetrellen är en helmörk petrell med lång och spetsig stjärt. Den liknar sin nära släkting spetsstjärtad petrell (Bulweria bulwerii), men är något mer bredvingad och större (30-32 centimeter i kroppslängd jämfört med 26-27) samt har kraftigare näbb. Vidare är flykten kraftfullare, mer lik en lira med långa glid avlösta av stadiga vingslag.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i nordvästra Indiska oceanen och södra Arabiska havet.[3] Den häckar på Sokotra[5], möjligen även i Oman, antingen inåt landet i ökenbelägna berg eller utmed kusten, i till exempel ögruppen Kuria Muria.[6] Tillfälligt har den påträffats i Djibouti, Moçambique och Kenya i Afrika, på Maldiverna och Seychellerna i Indiska oceanen samt i Saudiarabien, Indonesien och Australien.[1] Den har även setts i Förenade Arabemiraten där hundratals påträffats i farvattnen utanför oktober till december 2012.[7] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten lever pelagiskt ute till havs hela året och närmar sig land endast i skymning och nattetid under häckningen.[8][5] Den flyger lågt och plockar föda från vattenytan, troligen huvudsakligen plankton i form av fiskägg, kammaneter och havsborstmaskar.[8] Exakt var den födosöker är dåligt känt.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har en rätt liten världspopulation på uppskattningsvis 1500-7000 adulta individer, och därtill ett begränsat utbredningsområde. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför den som nära hotad (NT).[1] Observationer tyder på att den ökar i antal.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Artens vetenskapliga släktnamn hedrar den brittiske diplomaten Sir Henry Ernest Gascoyne Bulwer (1836-1914).[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2015 Bulweria fallax Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Taleb, N. M. A. 2002. The discovery of a breeding colony of Jouanin's Petrel Bulweria fallax on Socotra, Yemen. Sandgrouse 24(2): 105-109.
  6. ^ Carboneras, C., Jutglar, F., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2018). Jouanin's Petrel (Bulweria fallax). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52558 12 september 2018).
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 56. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ [a b c] PERSGA/GEF (2003) Status of breeding seabirds in the Red Sea and Gulf of Aden. PERSGA, Jeddah.
  9. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]