Arabskriktrast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arabskriktrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Turdoides squamiceps1 cropped.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Fnittertrastar
Leiothrichidae
Släkte Turdoides
Art Arabskriktrast
T. squamiceps
Vetenskapligt namn
§ Turdoides squamiceps
Auktor (Cretzschmar, 1827)
Arabskriktrast fotograferad vid Al Ain, Abu Dhabi, Förenade arabemiraten
Arabskriktrast fotograferad vid Al Ain, Abu Dhabi, Förenade arabemiraten
Hitta fler artiklar om fåglar med

Arabskriktrast (Turdoides squamiceps) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[2] Tidigare fördes fnittertrastarna till familjen Timalior (Timaliidae).

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Arabskriktrasten är 26–29 cm lång, har ett vingspann på 31-33,5 cm och en vikt på 64-83 gram. Den har en ganska lång krökt näbb, lång stjärt som den ofta håller rakt upp, rundade vingar och starka ben och fötter. Fjäderdräkten är gråbrun på ovansidan och blekare på undersidan. Arabskriktrasten har mörka fläckar på ryggen och halsen är vitaktig. Den har ett antal olika läten, däribland visslingar, drillar och tjattranden.

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Arabskriktrasten återfinns i de östra, södra och västra delarna av Arabiska halvön, och förekommer i Förenade arabemiraten, Oman, Jemen och västra Saudiarabien, men saknas i mitten och nordöstra delen av halvön. Utbredningen sträcker sig norrut till Jordanien, Israel och östra Sinai. Den lever i torr buskskog och savann och förekommer upp till 2800 meters höjd över havsnivån i Jemen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten födosöker mestadels på marken och har en mycket varierad kost som innefattar insekter, små ryggradsdjur, blad, bär och frön. Redet är stort, skålformat och byggs av gräs, kvistar och annat växtmaterial. Honan lägger tre till fem turkosa ägg. Ibland lägger mer än en hona ägg i samma rede. Äggen ruvas i 13 till 14 dagar och ungarna blir flygga efter omkring 14 dagar. Arabskriktrastar är mycket sociala fåglar som lever i territoriella flockar, som varierar i storlek från 2 till 22 fåglar. Vanligen häckar en dominant hanne och en hona och de andra flockmedlemmarna bistår med att ruva äggen och utfodra ungarna

Social interaktion[redigera | redigera wikitext]

Arabskriktrastarna är sociala och utför ett antal interaktioner för att stärka de sociala banden inom flocken. Bland annat omfattar detta en sorts dans, de badar tillsammans, matar andras ungar, erbjuder varandra gåvor och putsning. Ibland hamnar de i konflikt över möjligheten att få hjälpa en annan individ, och vid konflikt kan de ge sin kontrahent föda. Detta beteende har gjort arten till ett viktigt exempel i etologiska teorier rörande altruism bland djur.

Amotz Zahavi påbörjade en långvarig studie av arabskriktrasten under 1970-talet, vilket resulterade i hans signaleringsteori samt handikappsprincipen. Arabskriktrastar betraktades som ett särskilt altruistiskt djur, men Zahavi omtolkade deras beteenden i enlighet med sin teori om att detta gynnade arten evolutionärt. Zahavi menade bland annat att arabskriktrastars bistånd vid utfodring av andras ungar fungerar som en signal från hjälparen för att uppnå social status inom gruppen.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Turdoides squamiceps Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6. Hämtad 2012-02-01 från http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist
  3. ^ Anava, A., M. Kim, A. Shkolnik, A. A. Degen (2001) Does group size affect field metabolic rate of Arabian Babbler (Turdoides squamiceps) nestlings?, The Auk, vol.118, sid:519-524.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Hollom, P. A. D.; Porter, R. F.; Christensen, S. & Willis, Ian (1988) Birds of the Middle East and North Africa, T & AD Poyser, Calton, England.
  • Snow, D. W. & Perrins, C. M. (1998) Birds of the Western Palearctic: Concise Edition, Vol. 2, Oxford University Press, Oxford.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]