Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgift är en form av avgift som betalas av en arbetsgivare ovanpå den lön som betalas till en arbetstagare, normalt som ett procentuellt påslag att betalas in till skattemyndigheterna. Arbetsgivaravgifter kan, beroende på land, helt eller delvis vara en social avgift kopplad till socialförsäkringssystemet eller en renodlad beskattning.
Arbetsgivaravgiften skiljer sig något från den inkomstskatt som arbetstagaren undanhåller och betalar, även om det förekommer, exempelvis i Sverige, att inkomstskatten betalas in av arbetsgivaren som källskatt.
De flesta länder har någon form av arbetsgivaravgift under olika beteckningar. Storleken på arbetsgivaravgiften varierar dock mycket mellan länder, eftersom olika länder valt att fördela sitt totala skatteuttag olika mellan arbetsgivaravgifter och inkomstskatter. Exempelvis har Sverige och Danmark, som har ungefär samma nivå på det totala skatteuttaget valt olika lösningar: Sverige har högre arbetsgivaravgifter, och Danmark har högre inkomstskatter och ett system där sociala avgifter huvudsakligen betalas av inkomsttagaren.[1]
Det totala skatteuttaget varierar mycket mellan olika stater.
[redigera] Sverige
I Sverige uppgår 2012 den lagstadgade arbetsgivaravgiften till 31,42 procent för dom anställda som är född mellan 1947 till 1985. För dom anställda som är född 1986 och senare så är arbetsgivaravgiften 15,49 procent. För de som är födda 1938-1946 så är arbetsgivaravgiften 10,21 procent. Utöver detta betalar arbetsgivare ofta 5 till 15 procent ytterligare i avgifter till avtalsförsäkringer och avtalspensioner, till följd av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Dessa ytterligare avgifter är således inga skatter, och betalas inte in till svenska staten.
[redigera] Källor
- ^ Arbetsgivaravgifter i Danmark, läst 12 februari 2010