Arbetslöshet

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2017 kl. 06.17 av NirmosBot2 (Diskussion | Bidrag) (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
Arbetslöshetsgraden i olika länder i världen (ILO 2013).

Arbetslöshet är när en person saknar (betalt) arbete, men även ett mått på hur stor andel av den totala arbetskraften som saknar lönearbete. Begreppet arbetslös är intimt förknippat med lönearbetet, eftersom det enligt definitionen betyder "icke i lönearbete". Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest. Många länder har under 1900-talet utvecklat olika former av bidrag och socialförsäkringar till arbetslösa.

Rätt till arbete och skydd mot arbetslöshet är en mänsklig rättighet.

” Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. „
– Artikel 23.1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna




Typer av arbetslöshet

Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom definitioner kan variera från land till land. Exempelvis kan arbetslöshet betyda:

  1. Person/-er som vill förvärvsarbeta, men som inte kan finna sådant arbete.
  2. Personer i åldrarna mellan avslutad normal skolgång och normal pensionsålder, som vill förvärvsarbeta, men inte kan finna sådant arbete.
  3. Personer som inte är förvärvsarbetare eller studerande på heltid, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder.

Inom EU mäts den officiella arbetslösheten på samma sätt utifrån Eurostats regleringar och ILO:s konvention över arbetsmarknadsstatistiken. Arbetslöshetsmåttet är där väl harmoniserat och siffrorna är jämförbara. De skillnader som finns är av marginell betydelse som inte kan sägas ha någon större påverkan på jämförbarheten. Definitionen av arbetslöshet är att personen inte har arbetat, har sökt arbete de senaste fyra veckorna och kan ta ett arbete inom två veckor, alternativt att man avvaktar att påbörja ett arbete som börjar inom tre månader. [1] När man varit arbetslös i 6 månader så börjar man räknas som långtidsarbetslös.

Arbetslöshetens orsaker

Den klassiska förklaringen till arbetslöshet.

Den totala arbetslösheten kan delas in i:

  • Arbetslöshet orsakad av otillräcklig arbetskraftsefterfrågan - Finns i två former: Keynesiansk arbetslöshet som ofta kallas konjunkturarbetslöshet som orsakas av cykler i ekonomin. Klassisk arbetslöshet som orsakas av att reallönenivån är för hög vilket illustreras i diagrammet till höger.
  • Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa.
  • Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan till exempel uppträda genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade.

Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.[2] Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bl.a. den engelska ekonomen John Maynard Keynes. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället.

Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna.

Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten. Denna förklaring avvisas dock generellt av nationalekonomer.[3][4]

Förklaringar till för högt löneläge

De ekonomer som förklarar arbetslösheten med att lönen hamnar över jämviktsnivån har försökt hitta förklaringar till att detta fenomen uppstår. Insider-outsider-hypotesen har föreslagit att de som har arbete är insiders som utnyttjar sin makt över fackföreningar och företag till att hålla uppe lönerna, medan man inte tar någon hänsyn till outsiders. En annan teori är public choice-hypotesen som förklarar löneregleringar med att särintressen påverkar den politiska processen till sin fördel.

Arbetslöshet i världen

Sverige

Arbetslöshet i procent i Sverige för befolkningen i åldrarna 16-64 år under åren 1970-2016[5].

Statistiska centralbyrån har sedan tidigt 1960-tal mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige bland annat med hjälp av de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU).[6] SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO. Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut.

Tidigare förelåg skillnader mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet. Skillnaden låg i huvudsak i om man räknade de heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej. Sedan 2005 inkluderas dessa studerande i arbetslöshetsstatistik i enlighet med den internationella definitionen.

I Sverige mäts också antalet inskrivna arbetslösa vilket utgörs av personer inskrivna på Arbetsförmedlingen antingen som öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer har ofta en dåligt utvecklad arbetsmarknad. Många är undersysselsatta eller informellt anställda. Vanligtvis har få en formell anställning. Denna minoritet är dock ofta politiskt mäktig. The Economist har beskrivit Indiens arbetsmarknad som karakteriserad av "betungande arbetsmarknadsregleringar som skyddar en minoritet av arbetstagare på bekostnad av arméer av jobbsökande".[7]

Ungdomsarbetslöshet

Arbetslösheten bland unga 15-24 år kallas ungdomsarbetslöshet. Arbetslös är den som aktivt söker arbete och står till arbetsmarknadens förfogande enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Arbetslösheten är högst bland tonåringarna (15-19 år) och varierar över året. Högst är ungdomsarbetslösheten under det andra kvartalet då många unga söker sommar- och extrajobb. En del av dem som vi räknar som arbetslösa i den officiella statistiken skulle inte kalla sig själva arbetslösa, utan studenter som söker sommarjobb. Måttet är dock korrekt och går att jämföra med andra länder.

Det finns många fallgropar (utöver rena mätproblem) när man ska tolka siffrorna för ungdomsarbetslöshet. Arbetskraftsdeltagandet är för det första mycket lägre bland unga (som ju i stor utsträckning studerar) än bland dem som är minst 25 år. Om arbetslösheten i åldrarna 25–64 år skulle vara 10 procent betyder detta att ungefär var tionde vuxen är arbetslös eftersom arbetskraftsdeltagandet bland de vuxna inte är så långt ifrån 100 procent (mellan 85 procent och 90 procent under senare år). Motsvarande kalkyl för unga leder dock tanken fel, eftersom de flesta unga studerar är arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar bara är omkring 50 procent. Därför blir det helt fel om man hävdar att var fjärde ungdom är arbetslös om ungdomsarbetslösheten ligger i närheten av 25 procent. När man jämför arbetslösheten bland yngre och äldre är det därför viktigt att veta vad det är man jämför. Det kan vara viktigt med alternativa mått för ungdomars arbetslöshet, till exempel NEET-måttet som visar hur många unga som inte är i utbildning anställning eller annat lärande.[8] Arbetsförmedlingens statistik är också en källa till kunskap om ungdomsarbetslösheten. Där finns de som tagit steget och skrivit in sig vid förmedlingen, en mindre grupp än de som aktivt söker arbete och står till arbetsmarknadens förfogande. De flesta ungdomar är arbetslösa korta tider. Genom att studera Arbetsförmedlingens statistik kan vi lära oss något om hur arbetslösheten är fördelad mellan individer, dvs vilka det är som är arbetslösa länge och vilka som är arbetslösa en kort period. Ungdomsarbetslöshet kan ge långvariga effekter och de som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara betydligt mer arbetslösa än andra under de följande tio åren.[9]

De vanligaste anledningarna och också de mest omdebatterade orsakerna till ungdomsarbetslöshet är, diverse brister i utbildningssystemet, för höga ingångslöner för ungdomar, alltför strikt anställningsskydd, låg motivation till egenförsörjning och Sveriges turordningsregler.

År 2007-2009 sänktes arbetsgivaravgifterna för ungdomar för att höja de ungas sysselsättning. Det hade små positiva effekter på sysselsättningen, men kostade staten mycket i uteblivna intäkter.[10]

För att komma till med denna ungdomsarbetslöshet man i Sverige idag besitter har man t.ex. infört yrkesintroduktionsanställningar vilket ska minska ungdomsarbetslösheten.

Ungdomsarbetslöshet i Europa

Den ekonomiska krisen i några av de europeiska länderna har på senare tid[när?] (t.ex. Grekland, Spanien) orsakat en ökad ungdomsarbetslöshet. I dessa två länder är ungdomsarbetslösheten för närvarande över 50 procent. Siffran i Sverige ligger strax över snittet i EU. I många länder stagnerade ökningen av ungdomsarbetslöshet under 2010. Under 2011 och 2012 har ungdomsarbetslösheten i EU haft en tendens att börja öka igen. Tyskland är idag de land som rankas ha den lägsta ungdomsarbetslöshet i Europa, dock inte den högsta arbetslösheten.[11][12][13]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Bakgrundsfakta Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistik (2013)[1] SCB
  2. ^ Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 108
  3. ^ Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 122
  4. ^ Örn, Gunnar, Nationalekonomi för noviser (1996), ISBN 91-7566-328-7, i kapitlet Blir jobben fler om vi delar på dem?
  5. ^ ”Befolkningen 15-74 år (AKU) efter kön, ålder och arbetskraftstillhörighet. År 1970 - 2016”. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/. Läst 25 september 2017. 
  6. ^ http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2011/article.2011-10-09.2536305676
  7. ^ The Economist (2008), ”Arvind v Arvind”, 28 juni
  8. ^ ”En förlorad generation? Om ungas etablering på arbetsmarknaden”. http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2016/r-2016-01-en_forlorad_generation_om_ungas_etablering_pa_arbetsmarknaden.pdf. Läst 17 februari 2016. 
  9. ^ ”Ungdomsarbetslöshet har långvariga effekter - IFAU”. www.ifau.se. http://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Ungdomsarbetsloshet-har-langvariga-effekter/. Läst 21 december 2015. 
  10. ^ ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga”. http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-26-Sankta-arbetsgivaravgifter-for-unga.pdf. Läst 20 december 2015. 
  11. ^ http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/
  12. ^ http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2013%20Ungdomsarbetslöshet%20-%20Mått,%20orsaker%20och%20politik.pdf[död länk]
  13. ^ http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arbetslöshet&oldid=41802355”