Arboga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Arboga (olika betydelser).
Koordinater: 59°23′42″N 15°50′26″Ö / 59.39500°N 15.84056°Ö / 59.39500; 15.84056
Arboga
Tätort
Centralort
Arboga 1.jpg
Land  Sverige
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Arboga kommun
Församling Arbogabygdens församling
Koordinater 59°23′42″N 15°50′26″Ö / 59.39500°N 15.84056°Ö / 59.39500; 15.84056
Area
 - tätort 9,5 km² (2010)
 - kommun 419,37 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 10 330 (2010)[1]
 - kommun 13 493 (2013)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 087 invånare/km²
 - kommun 32 inv./km²
Grundad 1200-talet
Tidszon CET (UTC+1)
Postnummer 732 XX
Riktnummer 0589
Tätortskod 6200
Arbogas läge i Västmanlands län
Red pog.svg
Arbogas läge i Västmanlands län

Arboga är en tätort vid Arbogaån i Västmanland, samt centralort i Arboga kommun i Västmanlands län.

Arboga omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

En tidig fornborg som heter Halvardsborg, från år 600–1200, är belägen utanför Arbogas huvudby, i bergen söder om ån.

Bebyggelse i området tros ha funnits sedan 900-talet. Arboga blev en stad på 1200-talet. Franciskanerna grundade ett konvent i Arboga år 1285. Namnet (in Arbugæ 1286) innehåller genitivformen singularis ar, från stammen a, med betydelsen 'å' och bughi 'båge eller böj' alltså 'åbåge', eller ett ord *arbughi, 'åkrök'.[3]

Arkeologiska undersökningar har hittills inte kunnat visa några fynd äldre än 1200-talet, och det antas därför att staden grundats kort före äldsta belägget. Den första kända stadsbon är en köpman med namnet Gelbricht som uppenbarligen var av tysk härkomst, omtalad 1293. Två medeltida kyrkor och två kapellruiner finns idag och minst ytterligare två kyrkor har funnits, men de är sedan länge rivna. Den äldsta av dessa är S:t Nicolai kyrka, med äldsta bevarade delar från 1100-talet. Arkitekturen antyder att den från början kan ha byggts som en patronatskyrka för en lokal storman. 1396 hölls ett kyrkomöte i en kyrka som var vigd åt Petrus och Paulus. Det är okänt vilken kyrka som åsyftas och spekulationer har förts om det handlat om den nuvarande Sankt Nicolai kyrka eller någon okänd, idag riven kyrka. Ett annat mysterium är Sankt Olofs kyrka. Den omtalas i ett brev 1297, men inte i något annat dokument. Det har antagits att den rivits tidigt och verksamheten flyttats över till de andra kyrkorna. Enligt brevet låg kyrkan i Västerås stift, vilket betyder stadens norra delar. Heliga trefaldighets kyrka, som uppfördes under andra hälften av 1200-talet var ursprungligen kyrka för stadens franciskanerkloster, som anlades 1285. Arboga franciskanerkloster blev under senmedeltiden ordens huvudsäte i Norden.[4]

Stadens äldsta sigill härrör från 1330, vilket visar att Arboga då var en fullt utvecklad stad.[5] Dess äldsta bevarade stadsprivilegier är dock inte äldre än från 1480.[6] Genom Arbogaån har staden haft förbindelse med Bergslagen, och dess främsta betydelse var till en början som omlastnings- och utskeppningshamn för järn. Arboga är även känt för sin serie av bevarade tänkeböcker 1451–1569 som ger en god inblick i medeltidens vardagsliv i en svensk stad. Arboga var under senmedeltiden en viktig plats, och här ägde flera viktiga kyrkliga och politiska möten rum.[5]

Mest känt bland dessa borde Arboga riksmöte vara, vilket traditionellt ansågs vara Sveriges första riksdag. Engelbrekt Engelbrektsson utsågs på detta riksmöte till rikshövitsman, en titel han behöll fram tills han blev mördad. En staty restes 1935 vid Heliga Trefaldighets kyrka i samband med 500-årsjubileet av Riksdagens tillkomst. Riksdagen firade också sitt 550-årsjubileum här 1985, det mötet har dock främst blivit ihågkommet för kung Carl XVI Gustafs felsägning i inledningen av sitt tal då han hälsade Arbogaborna med att säga "kära örebroare".

Bland andra kända möten märks det där Arboga artiklar antogs.[6]

På 1560-talet inrättade kronan ett harnesk- och gevärsfaktori i Arboga. Grundandet av städerna Lindesberg och Nora innebar en nedgång för Arboga, liksom öppnandet av Hjälmare kanal 1639. I samband med att Arboga knöts samman med Örebro via järnväg 1857 fick staden en kort uppblomstring.[5]

ASEA:s grundare Jonas Wenström var strax före ASEA:s bildande verksam i Arboga, där hans prototyp av trefasmotorn finns än idag att beskåda på Arboga Museum.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Arboga stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun och bebyggelsen låg därefter i denna kommun med en del i Säterbo socken/landskommun. 1947 inkorporerades större delen av Säterbo landskommun i stadskommun och omfattningen av Arbogas bebyggelse utgjorde därefter en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Arboga stad i Arboga kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[7]

Arboga tillhör sedan 2006 Arbogabygdens församling för att innan dess tillhört Arboga stadsförsamling och före 1947 även Säterbo församling.[8]

Arboga tillhörde judiciellt till 1939 Arboga rådhusrätt och därefter till 1971 Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Köpings tingsrätts domsaga därefter ingår den Västmanlands tingsrätts domsaga.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arboga 1960–2010[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
10 093
1965
  
11 354
1970
  
11 932
1975
  
11 819
1980
  
11 937
1990
  
11 548 907
1995
  
11 432 912
2000
  
10 764 925
2005
  
10 369 925
2010
  
10 330 950
Karta över Arboga. Ur Nordisk familjebok 1904.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Inne i centrum (norr om ån, men innanför Centrumleden) är det till största delen enkelriktat, återvändsgränder eller gågator. Huvudgatan i centrum är Nygatan. Där gick tidigare föregångaren till E18/E20. Genomfarten flyttades senare, så att den gick söder om centrum (nu länsväg U 572), för att i dagens läge gå norr om staden.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

I Arboga möts de två vägarna E18 från nordost och E20 från öster, och går gemensamt västerut. Länsväg 249 går från Arboga mot nordväst.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Tågen på Svealandsbanan har sin slutstation i Arboga och Mälarbanan går igenom staden.

Arboga flygplats[redigera | redigera wikitext]

Fem kilometer öster om centrum ligger också Arboga flygplats. Flygplatsen har tidigare använts av försvaret. Idag används den i huvudsak av Arboga Flygklubb. Det pågår alltså inga person- eller godsflygningar från Arboga flygplats idag. Startbanan är 2000 × 40 meter och banan är gjord av asfalt.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Arboga är traditionellt en industriort med teknisk profil, men har drabbats av flera stora industriella nedläggningar bl a Volvo Aero och ABB.

Största arbetsgivaren är i dag Saab AB, Saab Aerotech och FMV, men en rad små teknikföretag har också växt fram.

Exempel på företag i Arboga: Samhall, TBO Haglinds AB, Gustafssons Mek. Verkstad AB, Ytstruktur Arboga AB, Recotech AB, Bodycote ( numer Exova Metech), Logica, Seco Tools AB, Preconal Fasád AB, Preconal System AB, FMLOG, HiQ Mälardalen AB, Know IT, Zollern Norden AB, BKN Mellansvenska Stängsel AB, Frid Metall AB, Netropolis AB, Hjeson AB, Hl Hydrualik Leverantören AB, TRG Components AB, Optoga AB, Byggtjänst AB och Carper Ink Arboga Hårdkrom Prod AB

Arboga är även känt för Arbogaölet. Det gamla bryggeriets sädeslager finns ännu i centrala Arboga och har gjorts om till museum (ägdes tidigare av ABB men tillhör efter ABB:s nedläggning Försvarets materielverks lokaler). Namnet på ölet ägs numera av en större ölproducent.[förtydliga]

Religiösa samfund[redigera | redigera wikitext]

Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga.

Svenska kyrkan med Arbogabygdens församling finns i orten. Församlingen kyrkor ligger i centrala Arboga och är två medeltida kyrkor, Heliga Trefaldighets kyrka med sitt distinkta torn och Sankt Nicolai kyrka.

I Arboga har Jehovas vittnen sitt avdelningskontor för Sverige, men under hösten 2012 kommer man att flytta stora delar av sin verksamhet till Danmark i och med att de nordiska avdelningskontoren för Jehovas Vittnen centraliseras. Tidskriften Vakttornet översätts i Arboga, men trycks numera i Tyskland. 2006 gick Baptistförsamlingen och Missionsförsamlingen på orten samman under namnet Arboga frikyrkoförsamling.[11] Pingstförsamlingen i Arboga har sin kyrka på Trädgårdsgatan 20.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Område Sture
  • Ladubacksskolan är en skola på norr i Arboga för årskurs F–5. På skolan finns två-tre klasser i varje årskurs. Fram till utbyggnaden sommaren 2006 fanns endast klasserna F–3 på skolan. I byggnaden intill finns förskolan Norrgården, som är en av Arbogas största förskolor med fyra avdelningar. I närheten finns förskolan Junibacken. I centrala Arboga finns förskolorna Bullerbyn, Meijerska gården, Laggargården samt Solkatten (föräldrakooperativ).
  • Nybyholmskolan är en skola på norr i Arboga för årskurs F–5. Skolan ligger på Rydaholmsgatan. På skolan finns en klass i varje årskurs. Skolan arbetar aktivt i klasserna med "Kompissamtal" för att motverka mobbning. I byggnaden intill ligger förskolan Myran. I närheten finns Solrosens förskola.
  • Medåkers Skola ligger utanför tätorten och är en skola med Förskoleklass, 1–2:a samt 3–5:a. I byggnaden intill finns Medåkers förskola.
  • Stureskolan, ligger norr om ån på Vallgatan 19, är en 6–9 skola. På skolan finns tre-fyra klasser i varje årskurs. Skolan arbetar med kamratstödjare. I byggnaden intill finns "Stödteamet Fyren", som finns till för Arboga kommuns barn och elever mellan 1-16 år. De arbetar med råd, stöd och handledning kring barn/elever i behov av särskilda hjälpinsatser. Här ingår bl.a. specialpedagoger, kuratorer, talpedagog och skolpsykolog. Här finns även "Skoldatateket" som vänder sig till skolpersonal med elever i behov av särskilt stöd, främst elever med DAMP/ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi.
Område Gäddgården
  • Brattbergsskolan är en skola på Brattberget i Arboga för årskurs F–4. På skolan finns en eller två klasser i varje årskurs. I närheten finns Sörgårdens- och Biets förskolor. Sörgården är en av Arbogas största förskolor med sex avdelningar.
  • Götlunda Skola ligger utanför tätorten och är en skola med F–6. På skolan finns en klass per årskurs men även sammanslagna årskurser förekommer. I byggnaden intill finns förskolan Fasanen.
  • Gäddgårdsskolan, ligger söder om ån, stod färdig 1952, och är en skola med klasser för F–4 samt 5–9. På skolan finns en klass i varje årskurs i F–4 och tre-fyra klasser i varje årskurs i 5–9. Våren 2006 flyttade även särskolan in på "Gäddan". På särskolan finns klasserna 1–3S, 5–6S och 1–6S. I takt med att eleverna blir äldre kommer särskolan successivt att utökas till årskurs 10. Skolan har flera team som arbetar med kamratstödjare och antimobbning. I närheten finns förskolan Ärlan och Sörgården. I centrala Arboga finns förskolorna Bullerbyn, Meijerska gården, Laggargården samt Solkatten (föräldrakooperativ).
Nedlagda skolor
  • Engelbrektskolan är en nedlagd skola i centrala Arboga för årskurs F–5. Läsåret 2006/2007 flyttades skolans elever till Ladubacksskolan på norr. Lokalerna är för närvarande reserverade för socialförvaltningen.
  • Nicolaiskolan är en nedlagd skola i centrala Arboga på Nygatan 19. Heter idag Nicolai Kulturhus och rymmer "Arboga kommunala Musik- och dansskola".
  • Tyringe skola är en nedlagd skola utanför tätorten.
Gymnasieskola
  • Vasagymnasiet är en gymnasieskola på norr i Arboga med ca 330 st elever, som går sju olika program, fördelat på tre årskurser. Här finns de riksrekryterande Brottningsgymnasiet och STG, Saab Tekniska Gymnasium (start H.2009).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Hembygdsföreningen Arboga Minne driver tre museer:

  • Arboga Museum. Museet ligger mitt i Arbogas stadskärna i det Örströmska huset på Nygatan 37. Huset är byggt 1846 av grosshandlare Anders Örström och visas som ett återskapat grosshandlarhem. Museet inrymmer även fotoarkiv, bibliotek, tidningslägg, museibutik och lokaler för tillfälliga utställningar.
  • Bryggerimuseet. Museet är Sveriges enda bevarade träspritsbryggeri, numera inhyst i Arboga Bryggeris gamla kornbod. Där kan man se alla de redskap som förr användes vid öltillverkning. I museet finns även en fotoutställning och ett omfattande bryggeribibliotek.
  • Gamla museet. Museet på Nygatan 41 är 2011 tillfället stängt på grund av ombyggnad. Här har Arboga Minne planer på att bygga en ny arbogahistorisk basutställning.

I Arboga går det dessutom att besöka Arboga robotmuseum.

Kända personer från Arboga[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003
  4. ^ Det medeltida Västmanland och Dalarna, Jonas M Nordin
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus
  6. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ Arboga frikyrkoförsamling
  12. ^ [a b c d e] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]