Archibald Douglas (1883–1960)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Archibald Douglas
W.A. Douglas
Information
Född 19 juli 1883
Stjärnorps slott, Östergötlands län, Sverige
Död 5 juli 1960 (76 år)
Skärblacka landskommun, Östergötlands län, Sverige[1]
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1903-1948
Grad General
Befäl Arméchef 1944-1948
Slag/krig Finska inbördeskriget
Utmärkelser Se: utmärkelser
Relationer Son till Ludvig Douglas

Wilhelm Archibald Douglas, född 19 juli 1883 på Stjärnorps slott i Östergötlands län, död 5 juli 1960 i en bilolycka vid Grensholm, Östergötlands län[1], var en svensk greve, militär och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Douglas var son till riksmarskalken, greve Ludvig Douglas och grevinnan Anna Louise Dorotea, född Ehrensvärd 1855.[2] Douglas tog officersexamen 1903, blev löjtnant vid Livregementets dragoner (K 2) 1906, vid Generalstaben 1913, kapten 1916, ryttmästare och skvadronchef vid Livregementet 1919, åter kapten vid Generalstaben 1922, major där 1924 och vid Livregementets dragoner 1927. han blev överstelöjtnant vid Livregementet till häst (K 1) 1928, överste och chef för Norrlands dragonregemente (K 4) 1930-1935, överste och sekundchef för Livregementet till häst 1935-1937, adjutant 1920-1930 och överadjutant hos kung Gustaf V 1931-1950. 1937 blev Douglas generalmajor och han var chef för Övre Norrlands trupper 1937-1942, arméinspektör 1942-1944, generallöjtnant 1944 och chef för armén 1944-1948.[3] Vid sidan av den militära banan utgav han en biografi om sin stamfar, Robert Douglas.

Han var generalstabsofficer vid I. arméfördelningens stab 1914-1917. 1916 genomförde han en studieresa till Galizien, han var lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan (KHS) 1917-1918, generalstabsofficer vid finska högkvarteret under Finska inbördeskriget 1918, kapten och överstelöjtnant i finska armén 1918, lärare i lantkrigskonst vid Sjökrigshögskolan 1919-1929 och stabschef vid Västra arméfördelningen 1923-1927. Åren 1921-1923 var han ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. 1940 genomförde han en studieresa till Tyskland och Frankrike. Douglas var ordförande i 1943 års officersutbildningsutredning och blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (LKrVA) 1936, varav som styresman 1945-1947.[3]

Han gifte sig 1907 med Astri Henschen (1883-1976) i Ronneby. Hon var dotter till professor Salomon Henschen och Gerda, född Sandell.[2] Douglas bodde i Villa ParkuddenDjurgården.[4]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Archibald Douglas utmärkelser.[5][6]

  • Minnestecken med anledning av Konung Gustaf V:s 90-årsdag (GV:sJmtll)
  • Minnestecken med anledning av Konung Gustaf V:s 70-årsdag (GV:sJmt)
  • Minnestecken med anledning av Konung Gustaf V:s död (GV:sMt)
  • Kommendör med stora korset av Svärdsorden (KmstkSO)
  • Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
  • Riddare av Vasaorden (RVO)
  • Storkorset av Danska Dannebrogsorden (StkDDO)
  • Storkorset av Norska Sankt Olavsorden (StkNS:tOO)
  • 2. & 3. klass av Finska Frihetskorsets orden med svärd (FFrK2 o. 3kl m sv)
  • Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (StkFinlVRO)
  • Kommendör av Abessinska Stjärnorden (KAbessSO)
  • Kommendör av 2. klass av Tjeckoslovakiska Vita Lejonets orden (KTjsVLO2kl)
  • Officer av Nederländska Oranien-Nassauorden med svärd (OffNedONO m sv)
  • Riddare av 3. klass av Ryska Sankt Stanislaus-orden (RRS:tStO3kl)
  • Frivilliga Automobilkårernas Riksförbunds förtjänstmedalj i guld (FAKftjMG)
  • Hemvärnets förtjänstmedalj i guld (HvGM)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Operationerna i Tammerfors 1918 (1925)
  • Kriget i Finland 1918: till 10-årsminnet (1928)
  • Jag blev officer (1950)
  • Mannerheim (1951)
  • Robert Douglas: en krigargestalt från vår storhetstid (1957)
  • Reformerad officersutbildning

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1960. Stockholm: Svenska Dagbladet. 1960. sid. 281 
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1947-2003 Swedish death index 1947-2003. Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. Libris 9854744 
  3. ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: Norstedt. 1956. sid. 214. Libris 8261511. http://runeberg.org/vemardet/1957/0238.html 
  4. ^ Bonnier, Albert (1985). Personligt: sett, hört och tänkt. Stockholm: Bonnier. sid. 18. Libris 7147131. ISBN 91-0-046725-1 (inb.) 
  5. ^ Sveriges statskalender för året 1955 [Med bihang]. Uppsala & Stockholm: Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi. 1955. sid. 352. ISSN 0347-7223. http://runeberg.org/statskal/1955/0352.html 
  6. ^ Wallerfelt, Bengt, red (2001). K1 1928-2000: historieverk i två band. 1. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté. sid. 281. Libris 8241078. ISBN 91-631-0434-2 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Ivar Holmquist
Sveriges arméchef
1944-1948
Efterträdare:
Carl August Ehrensvärd