Archilochos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Archilochos (latiniserat Archilochus) född cirka 700-talet f.Kr., död cirka 645 f.Kr., var en grekisk skald från Paros.

Archilochos deltog i grundandet av en koloni på ön Thasos, och hans liv var rikt på växlingar. Då hans trolovades fader, Lykambes, brutit sitt löfte att ge honom sin dotter Neobule till äkta, hämnades Archilochos med de mest bitande och skoningslösa jamber. Enligt traditionen blev de så sårade att de båda begick självmord. Archilochos fann sin död i en strid vid ön Naxos.

Archilochos var en väldig, skapande ande, vilken bröt epikens fjättrar och öppnade nya banor för dikten. Av de gamle sattes han såsom skaldesnille i jämbredd med Homeros, Pindaros och Sofokles. Han eldade sina landsmän med sina krigiska sånger på det elegiska versmåttet distikon (en hexameter följd av en pentameter). Men för mera skämtsamma dikter nyttjade han den trokaiska tetrametern och för hån och gäckeri den jambiska trimetern. Han sägs ha uppfunnit denna, liksom den jambiska smädedikten. Han gav också uppslag till den egentliga lyriken. Han har starkt påverkat senare diktning, särskilt satirisk diktning. Horatius jambiska diktning följer i mycket Archilochos. Endast obetydliga brottstycken av hans dikter har bevarats till vår tid.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Archilochos, 1904–1926.