Ares I

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ares I
Prototypen Ares I-X lyfter från LC-39B, 15:30 UTC, 28 oktober 2009 under den första provuppskjutningen.
Prototypen Ares I-X lyfter från LC-39B, 15:30 UTC, 28 oktober 2009 under den första provuppskjutningen.
Fakta
Funktion
Tillverkare Rocketdyne
Land USA
Mått
Höjd 94,2 m
Diameter 5,5 m
Massa 900 000 kg
Antal steg 2
Kapacitet
Nyttolast till LEO 25 000 kg
Historik
Status Första provflygning 29 november 2009 med prototyp
Uppskjutningsplatser Cape Canaveral
Första steget
Motorer 1 x fast bränsle
Kraft
Bränntid ~ 150 sekunder
Bränsle fast bränsle
Andra steget
Motorer 2 x J-2X
Kraft
Bränntid varierar
Bränsle LH2 och LOX

Ares I kommer med stor sannolikhet att bli den raket som används för uppskjutningen av amerikanska rymdfärjans ersättare.

Ares I är planerad som en tvåstegsraket driven av raketmotorn J-2X, med en kapsel, Orion för persontransporter monterad i toppen. Orion är planerad för att kunna lyfta upp till sex personer i omloppsbana kring jorden. Ares I är också planerad att fungera som packåsna för att leverera resurser och förråd till bland annat ISS.

Längst fram har den en räddningsraket (de tre munstyckena som är riktade snett bakåt) som kan skjutas ut om det sker något missöde vid uppskjutningen. Detta för att gardera sig mot olyckor av den typ som skedde vid uppskjutningen av rymdskytteln Challenger.

Första provflygningen med en prototyp (Ares I - X) skedde från Kennedy Space Center klockan 11,30 (lokal tid) 28 november 2009.

Se även[redigera | redigera wikitext]