Arjeplogs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arjeplogs kommun
Kommun
Arjeplog vapen.svg
Slogan: En väg, många möjligheter[1]
Land  Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Lappland
Domsaga Luleå domsaga[2]
Läge 66°2′0″N 17°57′0″Ö / 66.03333°N 17.95000°Ö / 66.03333; 17.95000Koordinater: 66°2′0″N 17°57′0″Ö / 66.03333°N 17.95000°Ö / 66.03333; 17.95000
Centralort Arjeplog
Areal 14 494,09 km² (2013-01-01)[3]
4:e största (av 290)
 - land 12 556,77 km²
 - vatten 1 937,32 km²
Folkmängd 2 960 (2014-06-30)[4]
286:e största (av 290)
Befolkningstäthet 0,24 invånare/km²[4][3]
290:e högsta (av 290)
Kommunkod 2506[5]
Arjeplog Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.arjeplog.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Utsikt från Galtispuoda.
Gamla länsdragningar för Västerbottens län. Arjeplogs socken tillhörde länet till 1837.

Arjeplogs kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland. Centralort är Arjeplog.

Arjeplogs kommun är till invånarantalet Norrbottens läns minsta kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Arjeplogs landskommun i Arjeplogs socken.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6] Vid kommunreformen 1971 bildades Arjeplogs kommun av Arjeplogs landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Luleå tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver.[8]

Vapnet skapades av Bo Sundgren och fastställdes 1952. 1974 registrerades det hos Patent- och registreringsverket enligt de då nya reglerna.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

1766[redigera | redigera wikitext]

Folkräkning 1766[9] Män Kvinnor Summa
under 15 års ålder 112 117 229
mellan 15 och 60 år 187 211 398
över 60 år 19 22 41
Summa 318 350 668
Inflyttade, alla mellan 15 och 60 år 12 11 23
Summan av alla 330 361 691

1810–1990[redigera | redigera wikitext]

Folkmängden förändrar sig sedan obetydligt fram till 1810. En snabb utveckling av befolkningen tar fart från 1880-talet och når sin absoluta topp på 1960-talet för att därefter dala till dagens nivå.[10]

Arjeplogs kommuns befolkning 1810–1990.

1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arjeplogs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
4 379
1975
  
4 192
1980
  
4 041
1985
  
3 927
1990
  
3 753
1995
  
3 697
2000
  
3 384
2005
  
3 159
2010
  
3 161
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Total andel utrikesfödda samt barn med två utrikesfödda föräldrar var 2012 10,09%[11]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun, lite större än landskapet Skåne. Endast Kiruna kommun, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun är större. Dock är Arjeplogs kommun den kommun i Sverige som har lägst befolkningstäthet: 0,25 invånare per kvadratkilometer. Skulle alla invånare bo jämnt fördelade i kommunen skulle detta innebära att varje person skulle bo drygt två kilometer från närmaste granne.

Tätorten Arjeplog omges av såväl vatten som berg. Där finns bland annat Silvermuseet, skapat av "lappmarksdoktorn" Einar Wallquist.

I kommunens centrala delar finns Öberget, med utsikt över samhället, samt Renberget och Akkelis, som har toppstugor med vidsträckt utsikt. Galtispuoda, med sina 800,2 meter över havet, är förutom naturreservat också en populär skidanläggning. Vid klart väder kan man se de fyra grannkommunerna Sorsele kommun, Jokkmokks kommun, Arvidsjaurs kommun och Saltdal kommun i Norge.

I Arjeplogs kommun finns 8 727 sjöar och vattendrag, vilket gör kommunen till Sveriges vattenrikaste kommun. Bland vattendragen finns de tre älvarna Pite älv, Skellefte älv och Laisälven. Av dessa är det endast Skellefte älv som är reglerad. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. En intressant sjö med rikt fågelliv är Tjålmejaure.

Allt vatten i Arjeplogs sjösystem är drickbart. Under vintern ägnar sig många biltillverkare åt biltestning på sjöarnas isar.

Floran i Arjeplogs kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlysta växter inom kommunen. Fjällhed är den i särklass mest skyddade naturtypen i Norrbottens län. I kommunen finns 15 speciellt skyddade områden i form av nationalparken Pieljekaise, 13 naturreservat och ett djurskyddsområde. Totalt upptar dessa områden en yta av 150 210 hektar. Sulitelma massivet i kommunens nordvästra hörn inhyser såväl Sveriges största glaciär Salajekna och den högsta punkten i Arjeplogs kommun, Stortoppen på ca 1860möh.

I Nasafjället – ett fjäll inom kommunen vid norska gränsen – bröt man silver 16351659 och 17701810 för att därefter upphöra helt. Ett bevarat fjällhemman i kommunens södra del, nära gränsen till Västerbottens län, är Delliknäs.

Inlandsbanan passerar i utkanten av kommunen och har en hållplats i Slagnäs.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i kommunens enda församling

Från 2016 övergår indelningen att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000 vilket innebär ett distrikt som omfattar hela kommunen

Tätort[redigera | redigera wikitext]

Det finns bara en tätort i Arjeplogs kommun:[12]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna, med kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson i spetsen, är med 17 av totalt 31 mandat i kommunfullmäktige (sedan kommunvalet 2010) det största partiet i kommunen och har också egen majoritet. Vänsterpartiet mer än halverade sitt antal mandat från valet 2006 till valet 2010, och har nu 4 (jämfört med 9 mandat 2006).

Mandatfördelning i Arjeplogs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK AFD SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 6 15 5 3 1 1
6 15 5 3
31 82,1
24 7
1973 7 14 6 2 1 1
7 14 6 2
31 86,6
24 7
1976 7 11 5 5 2 1
7 11 5 5 2
31 87,1
25 6
1979 5 13 1 4 4 2 1 1
5 13 4 4 2
31 86,3
24 7
1982 4 15 4 5 1 1 1
4 15 4 5
31 85,8
20 11
1985 5 14 3 6 1 1 1
5 14 3 6
31 83,0
21 10
1988 5 12 5 5 2 1 1
5 12 5 5 2
31 82,9
20 11
1991 3 11 5 9 1 1 1
3 11 5 9
31 81,9
21 10
1994 4 12 3 11 1
4 12 3 11
31 82,6
16 15
1998 10 10 4 4 2 1
10 10 4 4 2
31 78,01
17 14
2002 10 8 3 8 2
10 8 3 8 2
31 75,09
16 15
2006 9 13 1 4 4
9 13 4 4
31 76,48
17 14
2010 4 17 1 5 4
4 17 5 4
31 76,82
15 16
2014 5 8 1 5 2
5 8 1 5 2
21 78,28
10 10
  • I valet 2014 blev 1 mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Fram till 2006 hade orterna Laisvall, Slagnäs och Mellanström egna valdistrikt. 2006 skedde dock en sammanslagning av samtliga valdistikt i Arjeplogs kommun.[13]

Skattesats[redigera | redigera wikitext]

År Församling Kommun Landsting Svenska kyrkan Begravning Skatt inkl. kyrkoavgift Skatt exkl. kyrkoavgift
2014 Arjeplog 23,50 % 10,18 % 1,20 % 0,39 % 35,27 % 34,07 %

Källa: Kommunala skattesatser m.m. under 2014

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Arjeplogs kommun har en vänort:[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommunens officiella webbplats
  2. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  3. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  4. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  5. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ Folk-numern uti i några fler Församlingar i Lappmarken meddelt af Pehr Högström; Theol. Doct, Prost i Skelefta. Originaltryck ur Vetenskapliga akademins samlingar, 1777
  10. ^ Demografiska databasen vid Umeå universitet
  11. ^ (2012) SCB.se
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  13. ^ Kommunens officiella webbplats
  14. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]