Arméns flygcentrum

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Arméflygcentrum)
Arméns flygcentrum
(AFC)
Vapen för Arméns flygcentrum tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArméns flygcentrum
Datum1991–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArméflyget
RollTruppslagscentrum
Del avNorra militärområdet [a]
Ingående delarTruppslagsinspektören,
Norrbottens arméflygbataljon,
Östgöta arméflygbataljon
StorlekStab
HögkvarterBodens garnison
FörläggningsortBoden, Linköping
Marsch"Överste Sellin" (Andersson) [b]
Befälhavare
ChefSten Edholm [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandstecken m/82

Arméns flygcentrum (AFC) var ett truppslagscentrum för arméflyget inom svenska armén som verkade åren 1991–1997. Förbandsledningen var förlagd i Bodens garnison i Boden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I samband med försvarsutredning 1988 fattades beslut om att slå samman de olika truppslagsavdelningarna i arméstaben och dess inspektörer med respektive strids-, skjuts- samt truppslagsskola till Truppslagscenter, dessa truppslagscentra sattes upp den 1 juli 1991 och övertog de tidigare enheternas ansvarsområden. Som ett resultat av försvarsbeslutet 1996 kom Arméns samtliga truppslagscenter att avvecklas den 31 december 1997 och dess uppgifter övertogs av Armécentrum (ArméC).

Arméns flygcentrum (AFC) bildades den 1 juli 1991 under namnet Arméflygcentrum, vid samma tidpunkt blev Arméflyget ett eget truppslag (Arméflyget var tidigare inordnat under Artilleriet). AFC var till en början inordnad som en del i Norrbottens arméflygbataljon (AF 1). Men den 1 juli 1994 skiljdes så AFC från AF 1 och blev därigenom detta ett eget verksamhetsställe, samtidigt byte Arméflygcentrum namn till Arméns flygcentrum. Genom denna omorganisation fick förbanden Norrbottens arméflygbataljon (AF 1) och Östgöta arméflygbataljon (AF 2) formellt en likvärdig ställning gentemot AFC och dess chef arméflyginspektören.[2]

Vid försvarsbeslutet 1996 fattades beslutet att Arméns samtliga truppslagscenter (däribland AFC) skulle avvecklas 31 december 1997. Samtidigt fattades beslutet om att samla Försvarsmaktens samtliga helikopterresurser i en gemensam helikopterorganisation, varvid Arméflyget upphör som truppslag inom Armén. Den 1 januari 1998 upprättades så Helikopterflottiljen (Hkpflj), dock bara ledningsmässigt. Det dröjde fram till den 1 januari 1999 innan samtliga helikopterförband från Armén, Flygvapnet och Marinen gått samman och bildat den nya gemensamma organisationen. Som ett resultat av att AFC avvecklades försvann även befattningen arméflyginspektör.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

När Arméns flygcentrum bildades antogs "Överste Sellin" (Andersson) som förbandsmarsch, Förbandsmarschen fördes även åren 1980–2000 av Norrbottens arméflygbataljon. Åren 2000–2005 av Norrlands helikopterskvadron. Förbandsmarschen antogs ursprungligen som förbandsmarsch den 26 april 1976 av Arméns helikopterskola.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Befattning som Arméflyginspektör:

  • 1991–1993: Överste Sven-Olof Kuoppola
  • 1993–199x: Överste Sten Edholm

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Arméflygcentrum 1991-07-01 1994-06-30
Arméns flygcentrum 1994-07-01 1997-12-31
Beteckningar
AFC 1991-07-01 1997-12-31
Förläggningsort
Bodens garnison (F) 1991-07-01 1997-12-31
Linköpings garnison (F) 1991-07-01 1997-12-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1991–1993 var centrumet underställt chefen för Övre Norrlands militärområde, åren 1993–1997 chefen för Norra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs den 1 juli 1991, fastställdes den 13 juni 1996.[1]
  3. ^ Sten Edholm blev troligtvis den sista chefen för centrumet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Christina von Arbin. sid. 47. ISBN 91-971584-9-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]