Skärgårdsflottan

Från Wikipedia

(Omdirigerad från Arméns flotta)

Hoppa till: navigering, sök

Skärgårsdsflottans örlogsflagga var i bruk mellan åren 1761-1813

Skärgårdsflottan, eller arméns flotta var ett vapenslag i Sverige mellan åren 1756 till 1823 ^[1].

Innehåll

1 Bakgrund
- 1.1 Fartygstyper
- 1.2 Skärgårdsflottans befälhavare
2 Källor
3 Se även

[redigera] Bakgrund

Efter freden i Nystad 1721 blev man varse om behovet av en snabbrörlig marin enhet som kunde ta sig fram i kustnära vatten. En eskader inom flottan, Stockholmseskadern, sattes upp för att möta behovet. Efter hattarnas ryska krig visade det sig att eskadern var för liten för att möta det ryska hotet. En officiell arméflotta planerades efter studier av galärer i Medelhavet framför allt så kallade chebecker, snabba farliga piratfartyg som var vanliga i nordafrikanska farvatten. De svenska galärerna fick dock en annan utformning, farmför allt var de mindre.

Augustin Ehrensvärd

Skärgårdsflottan lösgjordes från örlogsflottan och Amiralitetet, och den 18 oktober 1756 sattes den upp som en enhet lydande under armén. Skärgårdsflottan bestod 1756 av galärer ordnade i Stockholmseskadern och Finska eskadern. Till högste chef utsågs general Augustin Ehrensvärd.

Skärgårdsflottans galärfartyg blev ett segervapen i det Pommerska kriget men även svagheter som dess korta aktionsradie visade sig. Fredrik Henrik af Chapman hade 1757 blivit anställd vid flottan och konstruerade nya fartygstyper som bättre skulle svara mot de nya krav som ställts på skärgårdsflottan. Ehrensvärd och af Chapman lät bygga ett flertal av dessa nya fartygstyper på varven i Sveaborg. 1760 fick skärgårdsflottan egen status och på Ehrensvärds förslag namnet Arméns flotta eller de förenade skärgårdsflottorna.

1766 bestämde det regerande Mösspartiet att skärgårdsflottan åter skulle sammanföras med örlogsflottan. När Hattpartiet återfick makten 1770 så hamnade den Finska eskadern återigen under arméns kommando. Stockholmseskadern förblev, under benämningen galärflottan, en enhet under örlogsflottans befäl. Den 14 november slås galärflottan och den Finska eskadern ihop till en enhet under namnen den svenska eskadern av arméns flotta och den finska eskadern av arméns flotta.

I Gustav III:s ryska krig 1788 - 1790 rönte skärgårdsflottan stor framgång, särskilt i det andra slaget vid Svensksund.

1823 slogs skärgårdsflottan samman med örlogsflottan. 1871 så upphör skärgårdsflottan slutligen.

[redigera] Fartygstyper

De nya fartyg som af Chapman ritade och Ehrensvärd lät konstruera kallades skärgårdsfregatter och byggdes i underklasser som lånade sina namn efter finska landskap: Hemmema, Turuma, Udema och Pojama. 1760 fick skärgårdsflottan egen status och på Ehrensvärds förslag namnet Arméns flotta eller de Förenade skärgårdsflottorna. I Stralsund 1761 sjösattes det första av de nya fartygen, Norden av turumatyp. Andra fartygstyper som ingick i skärgårdsflottan var skottpråmar, kanonjollar, kanonbarkasser, mörsarbarkasser och chebecker. (Se även pråm, jolle, barkass och mörsare.)