Armillarsfär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Armillarsfär
René Descartes i vetenskapligt- filosofiskt samtal med Sveriges drottning, Kristina med armillarsfär i fonden (Pierre Louis Dumesnil)

En armillarsfär eller armilla (latin för “cirkel, armband”) är ett astronomiskt instrument, ett sfäriskt astrolabium med ursprung i antiken, som även har kinesiska motsvarigheter. Det är en modell över himmelssfären, som återger astronomiska storcirklar och fundamentalplan.

Den har ett skelett av graderade metallringarar som förbinder himmelspolerna med himmelsekvatorn, ekliptikan, meridianer och paralleller av andra sinsemellan rörliga cirklar. Ett klot föreställande jorden eller senare Solen hade vanligen sin plats i mitten. Den används för att visa stjärnornas rörelser runt jorden.

Armillarsfären uppfanns av Eratosthenes år 225 f.Kr., utvecklades av den hellenistiska kulturen och användes som läromedel redan på 200-talet f.Kr. Ptolemaios föredrog större och noggrannare varianter, som även kunde brukas till observationsinstrument.

Armillarsfärer fick en renässans under senmedeltiden. Tycho Brahe (1546-1601) konstruerade och byggde flera sådana instrument. Renässansens vetenskapsmän och offentliga personer porträtterades ofta med ena handen på en armillarsfär, vilken representerade höjden av visdom och kunskap. Deras utveckling ledde till åtskilliga förbättringar i teknik och konstruktion av alla mekaniska anordningar.

Bilden av en armillarsfär finns på den moderna portugisiska flaggan, som har varit nationalsymbol sedan kung Manuel I’s tid.

Kinesiska varianter[redigera | redigera wikitext]

Himmelsglob från Qingdynastin

Genom Kinas långa historia har astronomer konstruerat celesta glober till hjälp att observera stjärnorna. Den tidigaste kända celesta globen dateras till 52 f vt under Västra Handynastin av astronomerna Geng Shou-chang (耿壽昌) och Luo-xia Hong (落下閎). Den första vattendrivna himmelsgloben tillverkades av Zhang Heng under Östra Handynastin.

Därefter konstruerade Li Chun-feng (李淳風) år 633 under Tangdynastin en glob med tre sfäriska lager för att kunna kalibrera multipla aspekter vid astronomiska observationer.

År 723 under Tang kombinerade buddhistmunken Yi-xing (一行) och statstjänstemannen Liang Ling-zan (梁令瓚) Zhang Heng's himmelsglob med en avloppsanordning. Resultatet blev världens första kända vattendrivna mekaniska ur.

Se även[redigera | redigera wikitext]