Arne Andersson (idrottare)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arne Andersson (idrottare)
 Arne Andersson segrar på 1500 meter och sätter nytt svenskt rekord med tiden 3.48,8 i en landskamp mot Finland den 28 juli 1939 på Stockholms Stadion.

Arne Andersson segrar på 1500 meter och sätter nytt svenskt rekord med tiden 3.48,8 i en landskamp mot Finland den 28 juli 1939 på Stockholms Stadion.

Friidrott, herrar

Nation:  Sverige

Svenska mästerskap
Silver 1939 1 500 meter
Brons 1940 1 500 meter
Silver 1941 1 500 meter
Silver 1942 1 500 meter
Guld 1943 1 500 meter
Silver 1945 1 500 meter
Guld 1944 1 500 meter
Silver 1940 Terränglöpning 4 km
Guld 1941 Terränglöpning 4 km
Guld 1942 Terränglöpning 4 km
Guld 1940 Terränglöpning 4 km lagtävling
Guld 1941 Terränglöpning 4 km lagtävling
Guld 1942 Terränglöpning 4 km lagtävling
Silver 1943 Terränglöpning 4 km lagtävling
Silver 1939 Terränglöpning 8 km lagtävling

Arne Valdemar Andersson, född 27 oktober 1917 i Trollhättan, död 1 april 2009 i Vänersborg[1], var en svensk löpare. Till yrket var han folkskollärare[2].

Arne Andersson växte upp i Vargön och tog studenten i Vänersborg. Som pojke tävlade han i Uddevalla IS. Han kom till Örgryte IS med Martin Jansson som tränare, efter ett år i IF Elfsborg. Arne Andersson var förste svensk som sprang 1500 meter under 3.50, vilket inträffade 1939 i landskampen mot Finland, då han segrade på tiden 3.48,8. Andersson var även en bra cyklist. Då Sveriges journalister röstade fram Sveriges bäste idrottsman 1944, fick Arne Andersson mottaga Örnpokalen.[3]

Arne Andersson var Gunder Häggs medtävlare i kampen om världsrekorden på medeldistans under första hälften av 1940-talet. Han utsågs 1942 till Stor grabb nummer 101 i friidrott, Gunder Hägg fick nummer 102. Andersson tävlade för Uddevalla IS, IF Elfsborg, Örgryte IS och SoIK Hellas.[4]

Meriter [redigera]

Avstängning [redigera]

I oktober 1945 stängdes Andersson och löparkollegan Hägg av för att de tagit betalt för att tävla och därmed brutit mot amatörreglerna. Straffet fastställdes och kungjordes i mars 1946. Den ursprungliga strafftiden "för evigt" väckte löje och ändrades senare till "på livstid". Arne Andersson sprang sitt sista lopp i Visby söndagen den 14 oktober 1945.


Företrädare:
Gunder Hägg
Svenska Dagbladets guldmedalj
Arne Andersson

1943
Efterträdare:
Nils ”Mora-Nisse” Karlsson



Företrädare:
3.47,6-3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943)
Världsrekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.45,0 Arne Andersson, Sverige (1943–1944)
Efterträdare:
3.43,0 Gunder Hägg (1944–1954),
Lennart Strand, Sverige (1947–1954),
Werner Lueg, Västtyskland (1952–1954)
Företrädare:
3.47,6-3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943)
Europeisk rekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.45,0 Arne Andersson, Sverige (1943–1944)
Efterträdare:
3.43,0 Gunder Hägg (1944–1954),
Lennart Strand, Sverige (1947–1954),
Werner Lueg, Västtyskland (1952–1954)
Företrädare:
3.50,8 Eric Ny (1934–1939)
Svensk rekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.48,8 Arne Andersson (1939–1941),
Henry Kälarne (1940–1941),
Gunder Hägg (1940–1941)
Efterträdare:
3.48,6–3.45,8 Gunder Hägg (1941–1942)
Företrädare:
3.48,6–3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943)
Svensk rekordhållare på 1 500 meter för herrar
3.45,0 Arne Andersson (1943-1944)
Efterträdare:
3.43,0 Gunder Hägg (1944-1956),
Lennart Strand (1947-1956)
Företrädare:
Åke Spångert (1942)
Svensk mästare på 1 500 meter
Arne Andersson (1943-1944)
Efterträdare:
Lennart Strand (1945-1947)
Företrädare:
4.06,4 Sydney Wooderson, Nya Zeeland (1937)
Världsrekordhållare på en engelsk mil
4.06,2
Gunder Hägg (1942),
Arne Andersson, Sverige (1942)
Efterträdare:
4.04,6 Gunder Hägg, Sverige (1942–1943)
Företrädare:
4.04,6 Gunder Hägg, Sverige (1942–1943)
Världsrekordhållare på en engelsk mil
4.02,6-4.01,6 Arne Andersson (1943–1945)
Efterträdare:
4.01,4 Gunder Hägg, Sverige (1945-1954)
Företrädare:
Lars Nilsson (1940)
Svensk mästare i terränglöpning 4 km
Arne Andersson (1941-1942)
Efterträdare:
Arne Ahlsén (1943)


Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ ttela - En av friidrottens största har gått ur tiden
  2. ^ Nordisk Familjeboks Sportlexikon (supplement). Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1949 
  3. ^ Idrottsarvet 1999 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, red. Stig A Jönsson, Idrottsmuseet i Göteborg 1999 ISSN 0283-1791, s. 12
  4. ^ ”Legendaren Arne Andersson, 91, död”. SVT. http://svt.se/2.21059/1.1505582/legendaren_arne_andersson_91_dod&from=rss. Läst 2009-04-02. 

Källor [redigera]