Arne Beurling
Arne Carl-August Beurling, född 3 februari 1905 i Göteborg, död 20 november 1986, var en svensk matematiker.
Biografi [redigera]
Arne Beurling var son till godsägaren Konrad Beurling och friherrinnan Elsa Raab. Efter studentexamen 1924 inskrevs han på Uppsala universitet, där han 1926 tog fil.kand. och två år senare fil.lic. Han disputerade 1933 i matematik på avhandlingen Études sur un problème de majoration.[1] Han var professor i matematik i Uppsala 1937-1954 och gästprofessor vid Harvard University 1948-1949. Efter tiden i Uppsala var han professor vid Institute for Advanced Study i Princeton, USA, där han fick överta Albert Einsteins tjänsterum.[2] Beurling arbetade främst med harmonisk analys, komplex analys, och potentialteori.
Under andra världskriget, sommaren 1940, lyckades Beurling med sin kanske största bedrift: att knäcka tyskarnas kryptomaskin G-skrivaren.[3] Denna bedrift lyckades Beurling med på två veckor. Varje vecka kom militären till honom för att få meddelanden dechiffrerade men de störde sig på hans vägran att arbeta vanliga arbetstider. Tyskland lånade svenska teleledningar för att kunna ha teleprintertrafik till sina trupper i Norge. Svenska militären utnyttjade det för att försöka lyssna på hemlig trafik. Genom Beurlings bedrift hade svenska myndigheter förhandskunskap om många viktiga händelser under kriget, bland annat Operation Barbarossa, Tysklands anfall på Sovjetunionen.
Beurling valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1937.
Se även [redigera]
- Krypto CEG (kortopera om hur Beurling knäcker ett tjeckiskt krypto).
Referenser [redigera]
- ^ Libris 717966
- ^ Tekniska museet: Matematiken knäckte den tyska koden
- ^ Svensk knäckte nazisternas hemliga koder Svenska Dagbladet, 25 oktober 2010
