Arne Beurling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Arne Karl-August Beurling, född 3 februari 1905 i Göteborg, död 20 november 1986 i Princeton, New Jersey, USA, var en svensk professor i matematik. Arne Beurling har främst blivit uppmärksammad för sina insatser inom området kryptering. Under andra världskriget lyckades han inte bara knäcka utan även rekonstruera funktionen hos den tyska krigsmaktens så kallade G-skrivare, varvid svenska myndigheter under flera år fick tillgång till hemliga tyska meddelanden.

Beurling arbetade främst med harmonisk analys, komplex analys och potentialteori.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arne Beurling var son till godsägaren Konrad Beurling och friherrinnan Elsa Raab. Efter studentexamen 1924 inskrevs han på Uppsala universitet, där han 1926 tog fil.kand. och två år senare fil.lic. Beurling var biträdande lärare vid Uppsala universitet 1931-1933.[1] Han disputerade 1933 i matematik på avhandlingen Études sur un problème de majoration.[2] Beurling blev docent i matematik 1933, tog en fil.dr. 1934 och var professor i matematik i Uppsala 1937-1954.[1] Han var även gästprofessor vid Harvard University 1948-1949.[3] Efter tiden i Uppsala var han professor vid Institute for Advanced Study vid Princeton University, USA, där han fick överta Albert Einsteins tjänsterum.[4]

Under andra världskriget, sommaren 1940, lyckades Beurling med sin kanske största bedrift: att knäcka tyskarnas kryptomaskin G-skrivaren.[4] Denna insats lyckades Beurling med på två veckor med hjälp av penna och papper och endast ett dygns insamlade meddelanden. Tyskland lånade nämligen under världskriget svenska teleledningar för teleprintertrafik till sina trupper i Norge och den svenska militären utnyttjade detta för avlyssning och lyckades under flera år samla in flera hundratusen meddelanden. Genom Beurlings bragd kunde man tillverka egna kryptomaskiner med samma funktion, vilket hjälpte Sverige att få förhandskunskap om många viktiga händelser under kriget, bland andra Operation Barbarossa, Tysklands anfall på Sovjetunionen. Det bör tilläggas att något som hjälpte Beurling att lyckas var att de tyska krypto-operatörerna slarvade och sände flera meddelanden med samma inställningar, som var emot reglerna, vilket gjorde att det gavs mer material att göra statistiska beräkningar med. Beurling avslöjade aldrig hur han gick tillväga för att för att lyckas, vilket kanhända har ökat mystiken kring honom och hans verk.

Kunskapen om Beurlings kryptobedrift[redigera | redigera wikitext]

Knäckandet av ett krypto brukar vara en större hemlighet än kryptot självt. Det är därför märkligt att Beurlings bedrift överhuvudtaget har kommit till allmän kännedom.

1985 utgav försvarsdepartementet en bok om Svensk underrättelsetjänst 1939–1945 av Wilhelm Carlgren (historiker och chef för UD:s arkiv), som tar upp en händelse[5] 1942 där tyskarna via finnarna ska ha fått information om att svenskarna kunde knäcka G-skrivarens krypto. 1990 firade FRA 50-årsminnet av Beurlings kryptobedrift sommaren 1940 med en serie interna föredrag och några som hölls på KTH den 12 juni 1990. Bengt Beckman (1925–2012), som 1991 gick i pension från FRA, och Olle Häger gjorde en tv-dokumentär G som i hemlig, som sändes 1993. Bengt Beckman skrev också boken Svenska kryptobedrifter (1996). Boken kom i en ny upplaga i pocketformat 2005, bearbetad av Kjell-Ove Widman.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Beurling blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1937, av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1937, av Finska Vetenskaps-Societeten 1942, av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1948 och av Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab 1951. Han blev hedersledamot av Göteborgs nation i Uppsala 1937.[1] Hans samlade skrifter (matematiska uppsatser) utgavs postumt 1989.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Beurling var i sitt första äktenskap gift 1936-1940 med med.lic. Britta Östberg (född 1907), dotter till lektorn Henrik Östberg och fil.dr. Gerda Nilsson. Han sitt andra äktenskap gifte han sig 1950 med fil.mag. Karin Lindblad (1920-2006), dotter till järnhandlaren Henric Lindblad och Wanja Bengtsson. Han var i första äktenskapet far till Pehr-Henrik (född 1936) och Jane (född 1938).[1] Beurling avled 1986 och gravsattes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[6]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Beurlings utmärkelser:[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Krypto CEG (kortopera om hur Beurling knäcker ett tjeckiskt krypto).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Harnesk, Paul, red (1964). Vem är vem?. 2, Svealand utom Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem. Sid. 82. Libris 53510. http://runeberg.org/vemarvem/svea64/0106.html 
  2. ^ Beurling, Arne (1933) (på franska). Études sur un problème de majoration. Uppsala: [s.n.]. Libris 717966 
  3. ^ O'Connor, J J; Robertson, E F (2008). ”Arne Carl-August Beurling” (på engelska). School of Mathematics and Statistics, University of St Andrews, Scotland. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Beurling.html. Läst 27 mars 2015. 
  4. ^ [a b] Bergström, Christer (25 oktober 2010). ”Svensk knäckte nazisternas hemliga koder”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/svensk-knackte-nazisternas-hemliga-koder_5549643.svd. Läst 27 mars 2015. 
  5. ^ Beckman (2005), sid. 195.
  6. ^ ”Norra begravningsplatsen, kvarter 10A, gravnummer 413”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/10A/413/1. Läst 27 mars 2015. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]