Artek

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artek
Artek wordmark.svg
Arteks logotyp
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Finland Helsingfors
Nyckelpersoner Mirja-Leena "Mirkku" Kullberg, VD 2005–[1]
Bransch Möbler
Produkter Möbler, belysning, inredningsdetaljer
Historia
Grundat 1935
Grundare Aino Aalto
Alvar Aalto
Maire Gullichsen
Nils-Gustav Hahl
Uppköpt av Proventus 1992[2]
Övrigt
Webbplats http://www.artek.fi/

Artek är en finsk möbeltillverkare, grundad 1935, med säte i Helsingfors och fabrik i Åbo. Bolaget hade också en svensk fabrik i Hedemora, Kopparbergs län, med tillverkning av möbler 1946–1956 och köksinredningar 1957–1967. Efter Alvar Aaltos död 1976 har företaget även sålt andra finska formgivares produkter.

Grundandet[redigera | redigera wikitext]

Makarna Alvar och Aino Aalto startade tillsammans med Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl inredningsfirman Artek 1935, för försäljning av deras möbler, textilier, glas, med mera. Mycket av den tidiga framgången byggde på L-benet, patenterat 1933 och använt i Aaltos inredning av Viborgs bibliotek. I finska paviljongen på världsutställningen 1937 i Paris fick L-benet internationell spridning.[3]

Artek i Sverige[redigera | redigera wikitext]

F.d. Artek, Hedemora
F.d. Artek, Hedemora

Den svenska arkitekten Albin Stark, med byrå i Stockholm, hade lärt känna Alvar Aalto under den tid som Aalto åkte runt och höll föredrag i Sverige. 1942 fick Stark flera uppdrag åt Johnsonkoncernen och han föreslog då att Aalto skulle bistå honom. Aalto och generalkonsul Axel Ax:son Johnson kom väl överens. I Avesta i Kopparbergs län planerades byggnadskomplexet Johnsoninstitutet (forskningscenter) och stadscentrat Akropolis (med bland annat ämbetsverk, bibliotek, danslokal och hotell), men genomfördes aldrig. Under arbetet med Akropolis lärde Aalto känna den lokala entreprenören Ernst Sundh (vilken senare skulle bygga Aaltohuset efter Aaltos ritningar), som blev Aaltos trogna följeslagare och hjälpte honom starta sin fabrik i Sverige.[4]

Fabriken kom att ligga i grannstaden Hedemora och började byggas 1945, med tre gånger större kapacitet än fabriken i Åbo. Aalto hade dock redan 1941 planer på en svensk verksamhet, mycket till följd av inhemsk brist på viktiga komponenter som lim och textilier.[5] Det fanns också planer på att använda sig av den befintliga möbelfabriken AB Gustaf Flinta:s lokaler. Ernst Sundh hade med hjälp av sin fru Brita Sundh och advokat Mats Ahlberg köpt stora aktieposter i AB Gustaf Flinta i maj 1945, men sedan Flintas ättlingar sålt sina andelar till Hedemora Verkstäder senare samma år blev Sundhs och Ahlbergs aktieposter i minoritet.[6]

13 april 1946 invigdes Svenska AB Artek:s fabrik på Callerholmsgatan, med Aalto som värd.[7] Redan från början fanns en stor efterfrågan på Aaltomöbler i USA och möbler från Hedemora kom att användas i stor skala i Baker HouseMassachusetts Institute of Technology (360 studentrum),[8] men också bland annat i Poetry room och Lamont Library vid Harvard University.[9]

När Hedemora firade 500 år 1946 lät Aalto uppföra en paviljong i Sveaparken för att visa fabrikens möbler, samt en lägenhetsinredning med förlaga i kvarteret Norrbyåkern. Artek lånade också ut 20 bord och 80 stolar till paviljongens restaurangdel Kopparflöjeln.[10]

En mycket stor del av möbeltillverkningen i Hedemora var beroende av den amerikanska marknaden. När betalningarna från de amerikanska återförsäljarna uteblev beslutade Aalto att lägga ner tillverkningen 1956. I stället kom bolaget att från 1957 tillverka köksinredningar, vilka var de första fabrikslackerade i Sverige och installerades på en rad orter. Fram till 1962 levererade dock fabriken endast till Byggnads AB Ernst Sundh, som hade en omfattande nybyggnation av hyreshus runt om i Sverige.[11] 11 juli 1967 gick Svenska AB Artek i konkurs.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pohjola Bank Abp (2012-02-08). ”Förslag till styrelseledamöter och revisor i Pohjola Bank Abp samt deras arvoden”. Börsmeddelande. https://www.op.fi/op/op-pohjola-gruppen/medier/meddelandearkiv?cid=-3831&kielikoodi=sv&srcpl=3. Läst 2013-02-08. 
  2. ^ Proventus. ”Artek”. http://www.proventus.se/projects/presentprojects/artek.html. Läst 2013-02-08. 
  3. ^ Artek. ”Timeline” (på engelska). http://www.artek.fi/company/timeline. Läst 2012-11-16. 
  4. ^ Sörbergs (red) sid 18–19
  5. ^ Sörbergs (red) sid 20
  6. ^ Sörbergs (red) sid 30–31
  7. ^ Sörbergs (red) sid 45
  8. ^ Sörbergs (red) sid 86
  9. ^ Sörbergs (red) sid 20–21
  10. ^ Sörbergs (red) sid 61–66
  11. ^ Sörbergs (red) sid 126–128
  12. ^ Sörbergs (red) sid 141

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]