Arthur Ashe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arthur Ashe
Arthur Ashe 1975.
Nationalitet  USA
Födelsedatum 10 juli 1943
Födelseort Richmond, Virginia
Dödsdatum 6 februari 1993 (49 år)
Dödsort New York, New York
Längd 185 cm
Karriär
Professionell sedan 1970
Karriärslut 1980
Spelar Högerhänt, enkelfattad backhand
Prispengar US$ 2 584 909 (ATP: 1 584 909)
Singel
Karriärfacit 818–260 (GP, WCT, Grand Slam-huvudturneringen, Davis Cup)
Singeltitlar 35
Högsta singelranking 1 (1968, Harry Hopman), 2 (12 maj 1976, ATP)
Grand Slam-resultat
Australiska öppna 1 titel (1970)
Franska öppna kvartsfinal (1970, 1971)
Wimbledon 1 titel (1975)
US Open 1 titel (1968)
Dubbel
Karriärfacit 323–176
Dubbeltitlar 18 (14 GP- och WCT-titlar)
Högsta dubbelranking 15 (30 augusti 1977)
Grand Slam-dubbelresultat
Australiska öppna 1 titel (1977)
Franska öppna 1 titel (1971)
Wimbledon final (1971)
US Open final (1968)
Senast uppdaterad: 7 september 2013

Arthur Ashe, född 10 juli 1943 i Richmond i Virginia, död 6 februari 1993 i New York i New York, var en amerikansk högerhänt tennisspelare. Han avled i AIDS, som han ådragit sig i samband med blodtransfusioner vid en hjärtoperation. Arthur Ashe rankades som världsetta i tennis 1968 och 1976, och var från 1968 under tio år en av världens tio bästa spelare. Han upptogs 1985 i International Tennis Hall of Fame.

Tenniskarriären[redigera | redigera wikitext]

Ashe blev professionell tennisspelare 1969, men hade redan som amatör 1968 vunnit en Grand Slam (GS) -titel i singel (US Open). Totalt vann han fyra GS-titlar, varav tre i singel och en i dubbel. Perioden 1968-78 vann han 33 singel-och 14 dubbeltitlar. Han vann Stockholm Open två gånger (1971 och 1974).

År 1968 blev Arthur Ashe, fortfarande amatör, den förste svarte manlige amerikanen som vann singeltiteln i US Open. Han besegrade i finalen den professionelle spelaren Tom Okker från Nederländerna i en mycket jämn match över fem set (14-12, 5-7, 6-3, 3-6, 6-3). Okker fick motta en prischeck på 14 000 US dollar, medan Ashe som amatör endast fick 28 US dollar som ersättning för utlägg. Tidigare under året hade Ashe vunnit US National Championship för amatörer.

År 1970 vann han singeltiteln i Australiska öppna efter finalseger över blivande Swedish Open-segraren, australiske spelaren Richard Crealy (6-4, 9-7, 6-2). Samma år nekades han inresevisum till Sydafrika. Han fick dock inresetillstånd 1973 och vann då dubbeltiteln i sydafrikanska mästerskapen tillsammans med Tom Okker.

År 1975 blev Arthur Ashe den förste svarte manlige spelaren att vinna Wimbledonmästerskapen. Han finalbesegrade då storfavoriten och titelinnehavaren Jimmy Connors med 6-1, 6-1, 5-7, 6-4, efter ett taktiskt mycket skickligt genomfört spel mot den aggressivt spelande Connors. Hans segervapen var extremt vinklade servar och ett temposänkande "soft-bollande" som fick den hårtslående Connors ur rytmen.

Davis Cup-spelaren Ashe[redigera | redigera wikitext]

Arthur Ashe var den första afro-amerikanske spelaren i USA:s Davis Cup-lag. Perioden 1963–1978 spelade han totalt 34 matcher av vilka han vann 28. Han var medlem av USA:s vinnande lag 1963 och 1965. Bland kända spelare som han besegrade i dessa finaler återfinns Mexikos Rafael Osuna. År 1968 spelades Challenge Round mellan USA och Australien. Ashe besegrade då den vänsterhänte hårdservande Ray Ruffels över fyra set. Mötet, som gick av stapeln i sydaustraliska Adelaide, lockade inte fler än cirka 6 000 åskådare, mot cirka 25 000 i motsvarande final tio år tidigare, en indikator på ett sviktande publikintresse för DC-evenemangen. USA vann finalen med 4-1 i matcher.

År 1970 möttes USA och Västtyskland i Challenge Round. Ashe besegrade de båda tyska singelspelarna Christian Kuhnke och Wilhelm Bungert. Matchen mot Kunkhe blev mycket jämn och spelades i hela 84 game. Ashe vann med siffrorna 6-8, 10-12, 9-7, 13-11, 6-4. USA vann finalmötet med 5-0 i matcher. Hans allra sista framträdande som aktiv spelare i DC-sammanhang var i interzonfinal mot Sverige 1978. Ashe förlorade sin singelmatch mot Björn Borg (4-6, 5-7, 3-6), men besegrade Kjell Johansson (6-2, 6-0, 7-5). USA vann mötet med 3-2 i matcher.

Ashe var lagkapten 1981-86, och förde USA till slutseger de två första åren.

Spelaren och personen[redigera | redigera wikitext]

Arthur Ashe var en något ojämn spelare som varvade lysande insatser med sämre, vilket medförde att han visserligen firade stora triumfer på tennisbanan, men också oväntat förlorade matcher mot lägre rankade spelare. I sina bästa stunder var han en lysande taktiker som utmanövrerade sina motståndare med ett intelligent spel, vilket segern i Wimbledon 1975 är det främsta exemplet på. I första hand var Ashe en serve-volley-spelare.

Under sin ungdom kunde Arthur Ashe inte delta i flera av hemortens juniortävlingar i Virginia, hindrad av den segregation som då gällde. Han uppmärksammandes dock allt mer för sin spelskicklighet, och fick slutligen lov att delta i den tidigare segregerade turneringen US Interscolastic. På grund av sitt goda spel, kunde Ashe, liksom tidigare hans svarta landsmaninna Althea Gibson, som senior delta i de flesta nationella och internationella turneringarna. Som motståndare och aktiv kritiker till Apartheid-systemet i Sydafrika, blev han dock nekad inresevisum dit 1970.

I slutet av 1960-talet blev Ashe allt mer involverad i administrativt arbete inom tennis, och kom i första hand att verka för bättre villkor för de professionella spelarna. Han blev en av grundarna av ATP ("Association of Tennis Professionals" bildad 1972), och var under en tid dess president.

Ashe gifte sig 1977 med Jeanne, med vilken han 1987 fick dottern Camera.

Ashe drabbades av en hjärtinfarkt 1979. Han genomgick en hjärtoperation 1988. Under denna fick han en transfusion med HIV-smittat blod. Han utvecklade så småningom AIDS, och han avled i februari 1993.

Huvudarenan vid US Open bär sedan 1997 namnet Arthur Ashe Stadium. Han har tilldelats den amerikanska Frihetsmedaljen.

Grand Slam-finaler, singel[redigera | redigera wikitext]

Titlar (3)[redigera | redigera wikitext]

År Mästerskap Finalmotståndare Setsiffror
1968 US Open Nederländerna Tom Okker 14-12, 5-7, 6-3, 3-6, 6-3
1970 Australiska öppna Australien Dick Crealy 6-4, 9-7, 6-2
1975 Wimbledonmästerskapen USA Jimmy Connors 6-1, 6-1, 5-7, 6-4

Finalförluster (4)[redigera | redigera wikitext]

År Mästerskap Finalmotståndare Setsiffror
1966 Australiska mästerskapen Australien Roy Emerson 6-4, 6-8, 6-2, 6-3
1967 Australiska mästerskapen Australien Roy Emerson 6-4, 6-1, 6-4
1971 Australiska öppna Australien Ken Rosewall 6-1, 7-5, 6-3
1972 US Open Rumänien Ilie Năstase 3-6, 6-3, 6-7, 6-4, 6-3

Övriga Grand Slam-titlar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Martin Hedges, 1978. The Concise Dictionary of Tennis. Mayflower Books Inc.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]