Arthur Cravan

Från Wikipedia
Fabian Lloyd fotograferad 1908.

Arthur Cravan, pseudonym för Fabian Avenarius Lloyd,[1] född 22 maj 1887 i Lausanne, sedd sista gången i Salina Cruz i november 1918, var en schweizisk poet och boxare som franskspråkiga dadaister gärna refererade till efter första världskriget.

Liv och verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Fabian Lloyd var yngst av två söner till Otho Holland Lloyd (1856–1930) och Hélène Nellie Clara St. Clair. Modern var guvernant och fadern en välbeställd advokat som sägs ha ägnat sig åt ett livslångt, passionerat studium av forngrekisk litteratur. Han hade läst vid Oxford samtidigt som Oscar Wilde och hans syster Constance Lloyd skulle gifta sig med just Oscar Wilde och få två söner med honom. Fabian Lloyds föräldrar skilde sig samma år som Wilde ställdes inför rätta, år 1895. Fabian och hans äldre bror Otho följde med modern in i ett nytt äktenskap med läkaren Henri Grandjean. Äldre brodern Otho Lloyd (1885–1979) skulle ägna sig åt måleri och foto, gift med den ryska emigrantkonstnären Olga Sacharoff. Fabian Lloyd bytte namn till Arthur Cravan vid 25 års ålder, 1912. I Paris gav han på eget bevåg ut fem nummer av en tidskrift han kallade Maintenant åren 1912–1915.[2] Till sin antologi om svart humor, Anthologie de l'humour noir (1940), valde André Breton ut en sprudlande vital och närmast antilitterär intervju som Arthur Cravan hade gjort med Oscar Wildes franske biograf och monograf, den seriöse, upphöjde och framgångsrike författaren André Gide, till nummer 2 av just Maintenant sommaren 1913.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Verk på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Arthur Cravan - poeten med världens kortaste hår, nevö till Oscar Wilde, och som boxades mot Jack Johnson i Barcelona 1916, dikter tolkade och presenterade av Stina och Olle Orrje (en stencilerad och handbunden privatutgåva 1970; nya upplagor: Kerberos, 1972; Bakhåll, 1989, 2010)
  • "Oscar Wilde lever!", översättning ur Maintenant nr 3/oktober-november 1913 av Claes Hylinger. I antologin På spaning efter den gris som flytt (Cavefors, 1974), s. 100-111
  • "Independentutställningen", översättning ur Maintenant nr 4 /mars-april 1914 av Ingemar Johansson. I antologin Dada (Bakhåll, 1985), s. 17-28

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • André Breton: Anthologie de l'humour noir (1940, 1950)
  • Gabrielle Buffet-Picabia: Arthur Cravan and the American Dada (1938). Översatt från franskan till Robert Motherwell: (1951)
  • Robert Motherwell: The Dada Painters and Poets. An Anthology (1951)
  • Stina och Olle Orrje: "Da da är dada och Arthur Cravan är dess profet!", inledande presentation till tredje upplagan av Arthur Cravan: poeten med världens kortaste hår (Bakhåll, 1989)
  • (engelska) William S. Rubin: Dada, Surrealism, and Their Heritage (New York: Museum of Modern Art, 1968)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ William S. Rubin (1968), s 245.
  2. ^ Två av dessa sällsynta tidskriftsnummer finns tillgängliga i International Dada Archive och kan läsas här.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Philippe Dagen: Arthur Cravan drunknade aldrig, roman, översättning av Stina & Olle Orrje (Stockholm : Elisabeth Grate bokförlag, 2010)
  • (engelska) 4 Dada suicides, texter av Arthur Cravan, Jacques Rigaut, Julien Torma & Jacques Vaché, i urval och engelskspråkig översättning av Terry Hale (London : Atlas Press, 1995)
  • (engelska) Dafydd Jones: The fictions of Arthur Cravan : poetry, boxing and revolution (Manchester : Manchester University Press, 2019)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]