Arthur Honegger

Från Wikipedia
Arthur Honegger
Arthur Honegger (1928)
Arthur Honegger (1928)
Levnad
Född10 mars 1892
Le Havre, Frankrike Frankrike
Död27 november 1955 (63 år)
Paris, Frankrike
BegravdCimetière Saint-Vincent[1][2]
Tonsättare
Aktiva år19031953

Arthur Honegger, född 10 mars 1892 i Le Havre, död 27 november 1955 i Paris, var en schweizisk tonsättare verksam i Frankrike.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Honeggers föräldrar kom från Schweiz och han själv förblev schweizisk medborgare livet ut, trots att Frankrike var det land där han både var född och levde större delen av sitt liv. Honegger var medlem av gruppen Les Six, liksom bland andra Francis Poulenc. De vände sig mot romantiken och impressionismen och ville föra in vardagen i musiken och på scenen. Honegger ägnade sig mycket åt etisk och religiös spekulation och flera av hans verk är mellanting mellan opera och oratorier. Han är en av den moderna musikens förgrundsgestalter.

I sina tidigare verk var han påverkad av Schönberg och Stravinskij. Sitt genombrott fick han med oratoriet Le roi David för recitation, soli, kör och orkester. För scenen komponerade han operor som Antigone (text av Jean Cocteau efter Sofokles), operetter som till exempel Les aventures du roi Pausole (text efter Pierre Louÿs roman). Operan L'aiglon och operetten Les petites Cardinal skrev han tillsammans med Ibert. Han komponerade också flera baletter och musik till skådespel och filmer.

Till höjdpunkterna i Honeggers skapande hör oratorierna Jeanne d'Arc på bålet (Jeanne d'Arc au bûcher) och Danse des morts, båda skrivna i samarbete med Paul Claudel. I sina orkesterverk Pacific 231 och Rugby anslöt han till 1920-talets experiment med rytmer och "maskinmusik". Han skrev även sviter och andra orkesterverk och konserter för olika instrument. Symfoni nr 5 Di tre re har fått sitt namn efter de tre pukslag på tonen d som avslutar varje sats.

Verkförteckning[redigera | redigera wikitext]

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • Pastorale d’été (cirka 1920)
  • Movements symphoniques:
    • Pacific 231 (1923)
    • Rugby (1928)

Symfonier[redigera | redigera wikitext]

  • Symfoni nr 1 (1930)
  • Symfoni nr 2 för stråkorkester och trumpet (1941)
  • Symfoni nr 3 Liturgique (1945–46)
  • Symfoni nr 4 Deliciae Basilienses (1946)
  • Symfoni nr 5 Di tre re (1950)

Konserter[redigera | redigera wikitext]

  • Konsert för piano och orkester (1924)
  • Kammarkonsert för flöjt, engelskt horn och stråkorkester (1929)
  • Konsert för cello (1948)

Operor[redigera | redigera wikitext]

Operetter[redigera | redigera wikitext]

  • Kung Pausoles äventyr (1934), libretto: Albert Willermetz, efter Pierre Louÿs roman Les Aventures du roi Pausole (1901)
  • Les petites Cardinals (samarbete med Jacques Ibert) (1938)

Oratorier[redigera | redigera wikitext]

  • Le roi David, (Konung David) (1921)
  • Le cris du monde (1931)
  • Jeanne d'Arc au bûcher, (Jeanne d'Arc på bålet), mysteriespel, (libretto: Paul Claudel) (konsertversion 1938; operaversion 1942)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Bonniers musiklexikon ([Ny, revid. uppl.]). Stockholm: Bonnier fakta. 1983. sid. 192. Libris 7246862. ISBN 91-34-50255-6 
  • Musiklexikon : musik i ord och bild ([Ny, aktualiserad, utg.]). Göteborg: Kulturhistoriska förlagen. 1982. sid. 1034-1038. Libris 367546 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1140-1144 (Del 2). Libris 8198860 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: Wikimedia Commons.[källa från Wikidata]