Arthur Koestler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Arthur Koestler, född 5 september 1905 i Budapest i Ungern, död 3 mars 1983 i London (självmord), var en brittisk författare av ungersk-judisk börd.

Koestler är kanske mest känd för romanen Natt klockan tolv på dagen från 1940. Romanen behandlar Moskvarättegångarna och skrevs efter Koestlers definitiva brytning med kommunismen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Koestler föddes i Budapest 1905. Han påbörjade en utbildning till ingenjör vid den polytekniska högskolan i Wien 1922. Under 1920-talet blev han engagerad i den sionistiska rörelsen. Han kom 1925 till Palestina men återvände till Europa 1929. I Berlin verkade Koestler som journalist för Ullsteinkoncernen. 1931 blev han medlem av Tysklands kommunistiska parti, vilket fick till följd att han lämnade Ullsteinkoncernen.

Koestler reste i Sovjet 1932-33. 1937 kom han till i Spanien, som krigskorrespondent under spanska inbördeskriget. Han fängslades av Francos trupper, dömdes till döden, men släpptes efter internationella påtryckningar. Detta skildrar han i boken Dialogue with death, 1938 (Dialog med döden, 1984).

Han lämnade kommunistpartiet 1938. Vid andra världskrigets utbrott 1939 befann han sig i Frankrike och internerades av franska myndigheter i lägret Le Vernet där han var fånge under flera månader.

1940 kom han till Storbritannien, där han fick medborgarskap.

Med romanen Darkness at Noon, 1940 (Natt klockan tolv på dagen, 1941) fick Koestler sitt genombrott som författare, och den räknas fortfarande ofta som hans bästa bok. Romanens huvudperson är kommunisten Rubasjov, som åtalas i Moskvaprocesserna. I dessa rättegångar, som ägde rum 1936-38, anklagades och dömdes ledande bolsjeviker. Boken är fortfarande en av de mest inflytelserika skildringarna av Stalintiden.

Under 40-talet skrev Koestler också romanerna Arrival and Departure, 1943 (Domens dag, 1944) och Thieves in the Night 1946 (Tjuvar om natten 1947), liksom essäsamlingen Yogin och kommissarien 1945.

Under 50-talet skrev Koestler de självbiografiska böckerna Arrow in the Blue, 1952 (Pil i det blå, 1953) och The Invisible Writing, 1954 (Den osynliga skriften, 1954). Boken The Sleepwalkers, 1959 (Sömngångare, 1960) är en historisk redogörelse för de stora vetenskapliga upptäckarna från antiken till och med 1700-talet, och med längre biografier över Copernikus, Johannes Kepler och Galileo Galilei inkluderade.

Mot slutet av sitt liv intresserade sig Koestler för paranormala fenomen. Ett resultat av detta är The roots of coincidence, 1972 (Slumpens rötter 1973), där han undersöker parapsykologin och fysikens gränsområden.

Boken The Thirteenth Tribe, 1976 (Den trettonde stammen, 1992) argumenterar för att judarna i Östeuropa härstammar från khazarerna. De var ett turkiskt folk i Kaukasus som konverterade till judendomen på 700-talet e.Kr. och senare flyttade västerut till nuvarande Ukraina och Polen.

Från och med 1940-talet var Koestler bosatt i London. Han ledde en förening för rätten till dödshjälp och då han själv drabbades av leukemi och parkinson valde han att begå självmord 1983 genom en drogöverdos. Hans tredje hustru, Cynthia Jefferies (1927-1983), följde honom i döden.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • 1939. The Gladiators.
  • 1940. Darkness at Noon.
  • 1943. Arrival and Departure
  • 1946. Thieves in the Night.
  • 1951. The Age of Longing
  • 1972. The Call Girls: A Tragicomedy with a Prologue and Epilogue

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

  • 1945. Twilight Bar

Självbiografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1937. Spanish Testament.
  • 1941. Scum of the Earth.
  • 1952. Arrow in the Blue: The First Volume of an Autobiography, 1905-31
  • 1954. The Invisible Writing: The Second Volume of an Autobiography, 1932-40
  • 1984. Stranger on the Square.

Böckerna The God that Failed, och Von weissen Nächten und roten Tagen, liksom ett antal av hans essäer, innehåller självbiografisk information.

Fackböcker[redigera | redigera wikitext]

  • 1934. Von weissen Nächten und roten Tagen. Om Koestlers resor i Sovjetunionen.
  • 1937. L'Espagne ensanglantée.
  • 1942. Dialogue with Death
  • 1945. The Yogi and the Commissar and other essays.
  • 1949. The Challenge of our Time.
  • 1949. Promise and Fulfilment: Palestine 1917-1949.
  • 1949. Insight and Outlook.
  • 1955. The Trail of the Dinosaur and other essays.
  • 1956. Reflections on Hanging.
  • 1959. The Sleepwalkers: A History of Man's Changing Vision of the Universe
  • 1960. The Watershed: A Biography of Johannes Kepler
  • 1960. The Lotus and the Robot Koestlers resor till Indien och Japan.
  • 1961. Control of the Mind.
  • 1961. Hanged by the Neck
  • 1963. Suicide of a Nation.
  • 1964. The Act of Creation.
  • 1967. The Ghost in the Machine
  • 1968. Drinkers of Infinity: Essays 1955-1967.
  • 1970. The Age of Longing
  • 1971. The Case of the Midwife Toad
  • 1972. The Roots of Coincidence
  • 1973. The Lion and the Ostrich
  • 1974. The Heel of Achilles: Essays 1968-1973
  • 1976. The Thirteenth Tribe: The Khazar Empire and Its Heritage
  • 1976. Astride the Two Cultures: Arthur Koestler at 70
  • 1977. Twentieth Century Views: A Collection of Critical Essays
  • 1978. Janus: A Summing Up
  • 1981. Kaleidoscope. Essäer från Drinkers of Infinity och The Heel of Achilles, plus senare stycken och historier.

Utgivet på svenska[redigera | redigera wikitext]

Böcker om Koestler[redigera | redigera wikitext]

  • Michael Scammell: Koestler 2009
  • David Andersson Timmarna vid fönstret. En essä om Arthur Koestler 2007

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]