Arthur Koestler

Från Wikipedia

Arthur Koestler, född 5 september 1905 i Budapest, Ungern, död 3 mars 1983 i London, England, var en brittisk författare och journalist av ungersk börd.

[redigera] Biografi

Koestler tillbringade sina barndoms- och ungdomsår i Budapest, Wien, Palestina och Berlin. Under hela sitt vuxna liv var han ateist, men hans judiska härkomst ledde honom till att under en period vara engagerad i den sionistiska rörelsen.

I Berlin verkade Koestler som journalist för Ullsteinkoncernen. Snart fördes han dock in i den kommunistiska rörelsen och var partimedlem 1932-1938, främst på grund av dess bekämpande av den framväxande fascismen. Han företog omfattande resor i Sovjetunionen under det tidiga 1930-talet, men kom sedan att ta avstånd från kommunismen och dess alltmer uppenbara avarter. Detta skedde tydligast i romanen Natt klockan tolv på dagen från 1940. Han deltog som krigskorrespondent i spanska inbördeskriget år 1938.

Koestlers journalistiska och litterära författarskap omfattade till en början naturvetenskapliga ämnen men vidgades med åren till politiskt filosofiska teman, främst uttryckta i bokform. Boken Den trettonde stammen (1976) argumenterar för att judarna i Östeuropa härstammar från khazarerna. De var ett turkiskt folk i Kaukasus som konverterade till judendomen på 700-talet e.Kr. och senare flyttade västerut till nuvarande Ukraina och Polen.

Romanen Natt klockan tolv på dagen är hans mest kända verk och är en djupgående uppgörelse med stalintidens och moskvaprocessernas fasor. Bland övriga verk märks hans två självbiografiska böcker Pil i det blå (1952) och Den osynliga skriften (1954) samt de mera filosofiskt betonade essäsamlingarna Yogin och kommissarien (1945), Lotusen och roboten (1960) och Europa mitt europa (1967). Boken Sömngångare (1959) är en historisk redogörelse för de stora vetenskapliga upptäckarna från antiken till och med 1700-talet med längre biografier av Copernikus, Kepler och Galilei inkorporerade.

Från och med 1940-talet var Koestler bosatt i London och övergick då till att skriva på engelska. Han drabbades av leukemi och valde att begå självmord 1983 genom en drogöverdos. Hans tredje hustru, Cynthia Jefferies (1927-1983), följde honom i döden.