Arthur Miller

Från Wikipedia
Version från den 18 mars 2017 kl. 03.34 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎top: bildstorlek, replaced: | bildstorlek = 220px → | bildstorlek = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek --> med AWB)
Arthur Miller
Arthur Miller
Arthur Miller
PseudonymJonathan Lovelett[1]
Född17 oktober 1915
Brooklyn, New York, USA USA
Död10 februari 2005 (89 år)
Roxbury, Connecticut, USA USA
YrkeFörfattare
Dramatiker
NationalitetUSA USA
SpråkEngelska
Verksam1936-2004
Noterbara verkEn handelsresandes död
HemortNew York
Make/makaMary Grace Slattery (1940–1956, 2 barn)
Marilyn Monroe (1956–1961)
Inge Morath (1962–2002 (hennes död), 2 barn)
BarnRebecca Miller
SläktingarDaniel Day-Lewis[2]
Webbplatshttp://www.ibiblio.org/miller/[3]

Arthur Miller, född 17 oktober 1915 i Brooklyn, New York, död 10 februari 2005 i Roxbury, Connecticut, var en amerikansk författare och dramatiker.

Biografi

Miller var son till Isidore Miller, en handelsman som ruinerades under Wall Street-kraschen. Han utbildade sig till journalist vid University of Michigan. Efter att han 1944 gjort fiasko med en pjäs på en Broadwayteater hade han tre år senare en stor framgång med Alla mina söner som fick teaterkritikernas pris i New York.

Miller gifte sig med Marilyn Monroe 29 juni 1956 (de skildes 1961). Tillsammans med tredje hustrun fotografen Inge Morath fick han två barn, däribland regissören och manusförfattaren Rebecca Miller.[4]

Författarskap

Han är mest ryktbar för sin dramatik, i synnerhet pjäsen En handelsresandes död, en tragedi om en individuell människa och ett angrepp på det konkurrenssamhälle där denne går under.

Häxkitteln (1953) är ett drama om åsiktsförföljelse och motståndsvilja där den till historisk tid förlagda handlingen utgör en parallell till de av McCarthy inspirerade förhören på 1950-talet.

Utsikt från en bro (1955) är en tragedi i klassisk-grekisk efterföljd. Den starkt självbiografiskt präglade Efter syndafallet, som bland annat berör Millers äktenskap med Marilyn Monroe, varierar det i Millers pjäser ofta förekommande skuldproblemet, vilket man även möter i Episod i Vichy (1964) och Priset (1968).

Han har även skrivit manus till film. Han skrev bland annat filmmanuset till Monroes sista film De missanpassade (1961).[5]

Många av Millers verk, och inlägg i samhällsdebatten, är vänsterorienterade.

Verk i urval

Pjäser
  • All my sons (1947)
    • Alla mina söner (otryckt översättning av okänd, 1947)
    • Alla mina söner (otryckt översättning av Thomas Kinding och Björn Melander för Kungliga Dramatiska teatern 1997)
  • Death of a salesman (1949)
  • A memory of two Mondays (1950)
    • Minne av två måndagar (otryckt översättning av Birgitta Hammar för Riksteatern 1965)
  • The crucible (1953)
  • A view from the bridge (1955)
    • Utsikt från en bro (otryckt översättning av Birgitta Hammar för Dramaten 1958)
    • Utsikt från en bro (otryckt översättning av Birgitta Hammar, reviderad av Berit Anmar för Riksteatern 1989)
    • Utsikt från en bro (otryckt översättning av Einar Heckscher för Uppsala stadsteater 2011)
  • After the fall (pjäs, 1964)
    • Efter syndafallet (översättning Sven Barthel, Aldus/Bonnier, 1964)
  • Incident at Vichy (1964)
    • Episod i Vichy (otryckt översättning av okänd, 1964)
  • The price (1968)
    • Priset (otryckt översättning av Sven Barthel för Vasateatern 1968)
Övrigt
  • Focus (roman, 1945)
  • The misfits (roman, 1960)
  • Timebends (1987)
  • Plain girl (roman, 1992)

Referenser

  1. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.republica.com .[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ Andrews, Suzanna. ”Arthur Miller's Missing Act”. Vanity Fair. http://www.vanityfair.com/culture/features/2007/09/miller200709. Läst 30 januari 2013. 
  5. ^ The Misfits. IMDb. Läst 8 augusti 2012.

Externa länkar

Mall:Dramatikerstub