Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn
Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn, född 1 maj 1850, död 16 januari 1942, var en brittisk prins som var den tredje sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes gemål prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
Genom hans äldsta dotter Margaret härstammar två av Europas nuvarande monarker från honom: kung Carl XVI Gustaf av Sverige och drottning Margrethe II av Danmark.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Prins Arthur blev officer i brittiska armén 1868, generalmajor 1880, general 1893 och slutligen fältmarskalk 1902. Under fälttåget i Egypten ledde han The Guards Brigade i slaget vid Tel-el-Kebir 13 september 1882. 1893-1898 var han befälhavare i Aldershot, 1901-1904 chef för 3:e armékåren, 1904-1907 generalinspektör för brittiska armén, och 1907-1909 högste befälhavare för de brittiska stridskrafterna vid Medelhavet. Han var Kanadas generalguvernör åren 1911-1916.[1]
1899 dog prins Alfred, ende son till Arthurs äldre bror Alfred, hertig av Sachsen-Coburg-Gotha. Arthur blev därigenom närmaste arvtagare till hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha. Han avstod emellertid från arvsrätten, till förmån för sin brorson Karl Edvard, som var postum son till Arthurs yngre bror Leopold.
[redigera] Familj
Gift (13 mars 1879) med Luise av Preussen (född 25 juni 1860, död 14 mars 1917), dotter till prins Fredrik Karl av Preussen . De residerade från 1900 på Clarence House, London, (numera bebott av prins Charles.) Dessutom innehade prins Arthur egendomen Bagshot Park (numera ägd av prins Edward).
- Kronprinsessan Margaret (1882-1920); gift med kronprins Gustaf Adolf av Sverige, sedermera kung Gustaf VI Adolf
- Prins Arthur av Connaught (1883-1938) gift 1913 med Alexandra av Fife (1891-1959)
- Lady Patricia Ramsay (1886-1974) gift 1919 med Hon. Alexander Ramsay
[redigera] Noter
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn