Artikel (grammatik)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grammatiska artiklar i europeiska språk (och arabiska)
  bestämda och obestämda artiklar
  endast bestämda artiklar
  obestämda artiklar och bestämda artikel-ändelser
  endast bestämda artikel-ändelser
  inga artiklar

I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus. Artiklar är antingen bestämda eller obestämda. Den bestämda artikeln i engelskan är "the" oavsett kön och antal (the boys and the girl), den obestämda är a respektive an (a man and an ape). Konstgjorda språk som esperanto och interlingua har en avsiktligt förenklad grammatik, och har i enlighet med detta enbart en bestämd artikel ("la" respektive "le"). Esperanto har ingen obestämd artikel medan interlingua har en ("un").

Artiklar är en ordklass som i svenskan omfattar två olika sorters artiklar: direkt och indirekt artikel. Finskan saknar liksom övriga uraliska språk grammatiskt genus. Bestämd och obestämd form finns inte. I Europa är de germanska, och då i synnerhet de nordiska, språken mest invecklade vad gäller artiklarna. Färöiska har 25 former att hålla reda på. I svenska och norska uttrycks definithet genom både bestämd artikel och böjning. Exempelvis: Det vackra huset, Den lilla stolen. Detta kallas dubbel definithet och saknas i danska.

Bestämd artikel[redigera | redigera wikitext]

Bestämd artikel är en grammatisk artikel som anger att ett eller flera substantiv antas vara bekant/a.

Bestämd artikel används framför ett attribut som är ställt framför ett substantiv. Exempelvis Det vackra huset. Om attribut saknas, utgör dock den/det ett pronomen istället, som exempelvis i meningen Det huset.

I svenska språket läggs en ändelse till substantivet för att uttrycka bestämd form. Dessa ändelser skiljer sig mellan singular och plural.

I singular får en-ord (se utrum, till exempel en måne, en tiger, en stol) ändelsen -en eller -n och för ett-ord (se neutrum, till exempel ett hus, ett tal) -et eller -t. I plural används ändelserna -na (stol-ar-na), -a (äpple-n-a) och -en (hörn-0-en). Na-suffixet placeras efter pluraländelserna -or, -ar, -er och -r samt efter ändelselösa pluraler med utrumgenus och slut på -are (lärar(e)-na), -ier (iranier-na) eller -iker (politiker-na). A-suffixet placeras efter pluraländelsen -n och en-suffixet efter ändelselösa pluraler med genus neutrum.

Även adjektiv har bestämdhetsböjning i svenskan. De kongruensböjs med det substantiv som är nominalfrasens huvudord.

Bestämd artikel i olika språk:

Obestämd artikel[redigera | redigera wikitext]

Obestämd artikel är en grammatisk enhet som ofta kan ses som en variant av entalsräkneordet som talar om ifall personen/föremålet är känt sedan tidigare eller nytt i sammanhanget. I vissa språk förekommer obestämd artikel även i plural.

I svenskan sammanfaller obestämd artikel med räkneorden en/ett. I skrift måste skillnaden mellan obestämd artikel och räkneord bedömas utifrån sammanhanget medan det i talat språk finns den skillnaden att räkneorden betonas, medan obestämda artikeln är obetonad.

Obestämd artikel i olika språk: